Årets inventering på skog visar att skadorna är omfattande. En jämförelse mellan vilka skogar som drabbas svårast sammanfaller med de vägar där antalet viltolyckor är störst.
Att det är gott om rådjur i Bäl märks på flera sätt. Trafikverkets karta över viltolyckor och Skogsstyrelsens inventering av skogsskador bekräftar förkomsten, vilket även antalet jakttorn i skogen gör.
Ett av jakttornen står intill Lennart Malmbergs tallplantering vid Gute i Bäl. För tre år sedan satte han 12 000 plantor.
– Jag hade tidigare satt 5 000 plantor på ett annat skifte. Där tog rådjuren kanske 100. Det tyckte jag inte var ett större problem, säger han.
Men den här gången var det värre.
– När jag inventerade efter ett år såg jag att rådjuren tagit större delen. Jag fick sätta 7 000 nya plantor. Tallplantor är rena godiset för rådjur, berättar Lennart Malmberg.
Efter det har han på alla sätt försökt att freda de späda plantorna. I tre år har länsstyrelsen beviljat skyddsjakt, vilket innebär att råbock får jagas under vår och sommar.
– Jägaren som jag anlitar har berättat hur frustrerande det är när en get med två kid går över planteringen. De får han inte skjuta, säger Lennart Malmberg.
När rådjur betar toppskott går årstillväxten förlorad. Om det upprepas flera år kan trädet dö och annan växtlighet än tall tar över.
Höstsolen lyser över planteringen när GA möter Lennart Malmberg. Med spruta i handen och en dunk på ryggen går han och besprutar varje planta. Dunken är fylld med ett medel som ska hålla rådjuren borta.
– Det är ett medel med fårtalg. Det är vitt och kletigt, berättar han och tillägger:
– Jag tror det hjälper. Det är inte alls lika mycket skador i år, och jag kan se att medlet sitter kvar på de plantor jag sprutade i fjol.
Besprutningen ska ske så sent på hösten som möjligt. Sommartid finns mycket annat som rådjuren föredrar, men under vintern blir de späda tallplantorna mer attraktiva.
Lennart Malmberg är en av många skogsägare som har problem med rådjur. Förra året inventerades viltskador på skog för första gången på Gotland. Årets uppföljning har lika nedslående resultat.
– Det är inte stor skillnad mellan inventeringen i fjol och den i år. Det visar att metoden fungerar, och det är bra, säger Ingvar Hansson vid Skogsstyrelsen och tillägger:
– Det tråkiga är att resultatet är lika nedslående.
Så är det. Mer än var tionde tall i ungskog har skadats det senaste året, vilket Skogsstyrelsen anser är en mycket svår skadenivå. Inventeringen visar även att skadorna ackumulerats under flera år. Slutsatsen är det krävs mycket kraftfulla åtgärder för att nå målet att 70 procent av alla tallstammar ska vara oskadade när ungskogen når fem meters höjd.
Skadorna på yngre tallar är framför så kallad toppskottsbetning. Årets höjdtillväxt förloras. Pågår betet flera år i sträck kan plantan dö eller bli förbuskad. Det kan bidra till att andra trädslag än tall växer upp och bildar den nya skogen.
Den besprutade plantan lyser vit. Medlet innehåller fårtalg som ska hålla rådjuren borta.
För att komma till rätta med problemen behövs, enligt Skogsstyrelsen, kraftfulla åtgärder i områden som är särskilt utsatta. "Kraftfulla åtgärder" är lika med mer intensiv jakt.
Ordinarie jakt på rådjur pågår till den 31 januari. Skogsstyrelsen kommer att tillsammans med LRF och Mellanskog ordna möte i olika socknar för att bland annat träffa jaktlag.
– Vi har inte klart med samarbetspartner ännu, men förhoppningsvis kan vi ha träffarna under hösten eller våren, säger Ingvar Hansson.
Lennart Malmberg håller med om att jakten behövs:
– För 30 år sedan var rabbisarna det enda problemet. Sedan rådjuren inplanterats har mängden skador i skogen exploderat. Det jagas mycket runt om i Bäl, och även om rådjuren inte skjuts på min plantering hjälper jakten.