Tystnad, inspelning pågår
Van Veeteren, visst fan är det du? frågar Sven Wollters motspelare.Och visst är det så. Nu är alla på plats och det är tystnad-tagning som råder vid Kustateljén när författaren Håkan Nesser hälsar på.
Det är en skugga där! Mer rygg Jonas!
Regissören Erik Leijonborg sitter utanför studion och ser tagningen på en display. Samtliga personer i byggnaden står stilla, ingen vill vara den som har glömt stänga av sin telefon eller får ett hostanfall. Regissören ropar ¿Bryt, tack" och snabbt fortsätter var och en med sina sysslor. Det är han som har makten över pausknappen under de första två filmerna, "Moreno" och "Tystnaden", som spelas in i Kustateljén vid Fårösund.
Den enorma lokalen är indelad i mindre studios med kontor, café, rättsmedicinsk sal och en hiss som inte går någonstans.
Inspelning inomhus är varmt och trångt. Men att ta bilder utomhus är rena motsatsen.
Väder och vind är mer påtagligt här och det kan vara svårt att ta bilder, men det är häftigt med den dramatiska naturen, säger regissören och hastar vidare. Det är dags för nästa scen.
<span class=MR>En hemlig dröm</span>
Han är arrogant med en frånvarande pappas ångest, som gör att han spricker emellanåt. Så försöker jag hålla rollen, berättar Sven Wollter om sin huvudroll Nesser Van Veeteren.
Han har haft många filmroller och stått på teaterscen oräkneliga gånger, men det finns en roll som han fortfarande inte har spelat, som han hoppas få göra en dag.
Jag är väl helvetes för gammal, men jag har en hemlig närd dröm att spela Goethes Faust. Det är urhistorien, grundpjäsen av dem alla. Den handlar om sökandet efter pudelns kärna, uttrycket kommer förresten därifrån, säger han och blir avbruten av Håkan Nesser.
Åldersmässigt spelar det väl ingen roll! Poängen är ju att det är en risig jävel som vill gå tillbaka i livet.
Att de två trivs tillsammans märks lång väg. De har båda samma uppfattning om sina yrken, att det du gör ska vara ärligt.
Det vill säga att oavsett om det handlar om att skriva en deckare eller en roman, stå på en teaterscen eller framför en kamera, så måste man göra det uppriktigt.
Det är en teknisk skillnad, men man måste alltid vara lika noggrann och seriös, säger Sven, och Håkan fyller i: ¿Ja, annars spricker det". Han berättar att det var en lättnad när Sven, som tidigare har spelat Van Veeteren, fick rollen.
Ja, ja, han vet ju tänkte jag.
Och Sven håller med om, att eftersom han känner rollen så väl, kan han lägga till det där extra som manusförfattarna inte vet om karaktären. Han gillar att Håkans böcker har en filosofisk ton. De handlar om skuld, straff och moral utan att skriva någon på näsan.
Istället för att dela upp världen i gott och ont tycker han att man måste komma underfund med varför en människa begår ett brott och varför en persons värdesystem kantrar.
<span class=MR>Undervisat i engelska</span>
Håkan har tidigare undervisat i engelska och svenska på högstadiet och har vid några tillfällen rest med sina klasser till Gotland. Nu är det skrivande på heltid som gäller och han far världen runt för att lansera sina böcker. Men några fler Van Veeterenböcker kan vi nog inte räkna med.
Trots att tidningar och teve, både från ön och från fastlandet, kommer till Kustateljén och pockar på Svens uppmärksamhet, utstrålar han stort lugn och stark trygghet. Den smittar av sig. Han är innerlig och välkomnande och en person jag gärna träffar igen.
I tidningar har det stått att det här är Svens sista stora filmroll, vilket han inte kan uttala sig om nu.
Var och en som har fyllt sjuttio får väl fundera på upploppet, men jag slutar inte förrän huvudet inte är med, kommenterar han påståendet.
Däremot vill han få mer tid till att måla tavlor, men det är sex långfilmer att spela in och premiären beräknas till den 18 mars nästa år, så penslarna får nog stå torra ett tag till.
Inte orolig. ¿De e gott att inte ha me´et att göra" brukade Astrid Lindgren säga om hur det är när ens bok blir till film, enligt deckarförfattaren Håkan Nesser (till höger). Han har största förtroende för regissören Erik Leijonborg (till vänster).
Bästa blaskan. Som det sig bör ligger gamla exemplar av Gotlands Allehanda i Van Veeterens antikvariat.
Obduktion. Producent Jan Marnell visar en både tidlös och geografilös scenografi, i den fiktiva världen Van Veeterenfilmerna utspelar sig i.
Tystnad. Under tagning håller alla som är bakom kameran andan. Studion föreställer ett antikvariat där Van Veeteren funderar på att dra sig tillbaka.
I fokus. "Tjeena kära gamle långe vän", ropar Sven Wollter (till vänster) när författaren Håkan Nesser besöker filminspelningen, i Kustateljén vid Fårösund.
Så jobbar vi med nyheter