Underskottet ökar till 95 miljoner om inget görs

När kommunpolitikerna nu sätter sig i årets budgetberedning har de färska råd från Kommunförbundets ekonomer i bakfickan. I måndags presenterade de en analys av hur kommunens ekonomi kommer att utveckla sig under de närmaste åren.
Kommunförbundets ekonom Ulf Lennartsson lade fram en dyster rapport:
Fjolårets budgetunderskott på 74 miljoner kronor lär ingalunda bli det sista i raden. Om kommunen inte tar till krafttag så kommer budgetunderskotten att avlösa varandra under de närmaste åren. Och det är inga småsummor det handlar om. Prognosen pekar mot budgetunderskott som ligger strax över eller strax under 100 miljoner kronor varje år. För att trolla bort underskott av den storleksordningen behöver man höja skatten med 1,30.
Kommunförbundet har arbetat fram sin analys på uppdrag av Gotands kommun och man grundar den på kommunens egna bokslut och beräkningar, men också på intervjuer med politiker och tjänstemän och jämförelser med andra kommuner.
Jämförelserna visar att vissa verksamheter i Gotlands kommun har en betydligt större personaltäthet än på andra håll i landet. Mest markant är personaltätheten på fritidshemmen, där den ligger mer än 40 procent över rikssnittet.
<span class=MR>Kommunal service</span>
Granskningen visar också hur behovet av kommunal service kommer att utvecklas under de närmaste åren: Med mindre barnkullar minskar behovet av barnomsorg, samtidigt som gymnasieskolan och äldreomsorgen behöver ökade resurser. Här förutsätter Kommunförbundet att kommunen är snabb i vändningarna och ser till att alla verksamheter hela tiden anpassar sin kostym. Lyckas man inte med det, utan står kvar med halvfulla barngrupper och skolklasser, så kommer de framtida budgetunderskotten att bli ännu större än vad som skissas upp i analysen.
För Göran Gyllenkrok, som är koncerncontroller inom Gotlands kommun, är Kommunförbundets prognos ingen överraskning. Ekonomerna har länge kunnat se vart kommunens ekonomi har varit på väg. Bland politiker och i de kommunala verksamheterna har insikten inte varit lika klar.
I verksamheterna har man levt med ett hopp om att "det löser sig", men nu har vi kommit till den punkt där det inte löser sig längre. Nu är det viktigt att politikerna lägger upp tydliga mål för en budget i balans som alla kan ställa sig bakom, säger Göran Gyllenkrok.
<span class=MR>Efterlyser budgetdiciplin</span>
En bättre budgetdisciplin är en förutsättning för att kommunen ska få balans i sin ekonomi, det understryker också Ulf Lennartsson:
Man har inte respekt för budgeten, man tycker att det är viktigare att verksamheten fungerar. Men så länge kommunerna inte tilldelas nya pengar, så innebär en budget som överskrids att man måste ta pengarna från en annan verksamhet.
En bred medvetenhet om den ekonomiska situationen är en förutsättning för att man ska lyckas. Man måste få människor att förstå att det är viktigt med en sund kommunal ekonomi.
Kommunförbundet pekar inte ut vilka besparingar som bör göras, men Ulf Lennartsson tror att man inom Gotlands kommun måste jobba med både "osthyvel" och "tårtspade".
Symbolhandlingar är viktiga för att skapa en medvetenhet om problemen, men man måste också göra strukturella besparingar och se över om det finns verksamheter som kan läggas ned. Det är besvärliga beslut, det kommer att svida, men gör man det inte nu så kommer det att bli större bekymmer längre fram.
Ulf Lennartsson tycker sig kunna se att det finns en bra grund för ett fortsatt arbete mot en sund kommunal ekonomi:
Det finns en bred medvetenhet om de ekonomiska problemen ute i förvaltningarna och det är verkligen något att bygga på.
Men sedan är det valår... Då är det svårare för kommunpolitikerna att lägga fram besparingar, så länge de inte kan förklara att de på sikt kan föra med sig något som är positivt.