Stora viltskador skapar krav på kraftfulla åtgärder

Kraftfulla och resoluta åtgärder behövs för att minska skadorna på nyplanterad skog. Det slår Skogsstyrelsen fast i den första inventering som gjorts på ön.

En jämförelse mellan skadorna på skog och viltolyckor längs vägarna ger bilden av att mellersta Gotland är särskilt utsatt. Skogsstyrelsen pekar ut några "hot spots", Fröjel, Klinte och Hejde, Bäl och Vallstena, Follingbo och Träkumla, samt Anga, Ganthem och Norrlanda.

En jämförelse mellan skadorna på skog och viltolyckor längs vägarna ger bilden av att mellersta Gotland är särskilt utsatt. Skogsstyrelsen pekar ut några "hot spots", Fröjel, Klinte och Hejde, Bäl och Vallstena, Follingbo och Träkumla, samt Anga, Ganthem och Norrlanda.

Foto: Per Leino/Hasse Holmberg

Gotland2021-06-11 06:06

– Vi hade ingen bild av läget tidigare, men nu kan vi se att det är en hög skadenivå på Gotland, konstaterar Skogsstyrelsens viltspecialist Christer Kalén.

Under många år har Skogsstyrelsen inventerat skogsskador på fastlandet, främst för att se var insatser behövs för att minska älgstammen. I år utökades inventeringen till att även omfatta skador orsakade av rådjur på Gotland. 45 områden över hela ön har valts ut.

Resultaten visar att 11,5 procent av tallarna i ungskog skadats det senaste året, de allra flesta under vintern. Det är en så hög andel att Skogsstyrelsen klassar det som en mycket svår skadenivå. Kraftfulla och resoluta åtgärder krävs för att minska skadorna.

– Om så stor andel av plantorna skadas årligen blir skadorna stora under den tid plantorna är i beteshöjd (upp till en meter), säger Christer Kalén.

En tredjedel av tallarna som inventerades hade skador. Även det betraktas som en svår skadenivå. Målet är att högst 15 procent av träden ska ha skador.

En femtedel av granarna har årsskador, även det en mycket hög nivå.

– Vid inventeringarna på fastlandet ingår älg och rådjur. Älg undviker gran, medan rådjur gärna betar granskott i nyplanteringar. Är granen dessutom sällsynt finns risk för att bestånd överbetas, säger Christer Kalén.

Skogsstyrelsen anger även på en karta var skadorna på skogen är som störst. Syftet med den är att peka ut områden där särskilda insatser behövs.

– Det handlar uteslutande om att minska stammen med rådjur. Jakt alltså, säger Christer Kalén.

När resultaten för övriga landet presenteras sker det i form av ett medelvärde för de senaste tre åren. Eftersom det är första året som Gotland inventeras finns ingen jämförelse med tidigare år. Det ger en viss osäkerhet.

– Man ska tolka resultaten för Gotland med stor försiktighet. Det är glest mellan provytorna och slumpen kan spela in, säger Christer Kalén och tillägger:

– Jag hoppas att vi kan fortsätta med inventeringarna på Gotland. Det finns anledning att göra det.

Det finns en slående samstämmighet när Skogsstyrelsens resultat jämförs med Trafikverkets karta över olycksdrabbade vägar. I det stråk över mellersta Gotland som är utsatt för skogsskador finns även flera olycksdrabbade vägar. Under förra året rapporterades 673 viltolyckor med rådjur på Gotland. Hittills i år har 320 olyckor inträffat, enligt Viltolycka.se.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!