Unik kurs ger nyinflyttade kunskap och känsla för ön
Den här veckan startar Gotlands folkhögskola en unik kurs för nyinflyttade gotlänningar. Tanken är att lära dem mer om öns historia och nutid och ge dem en känsla av sammanhang och samhörighet.Vi är bra på att få folk att flytta hit, men det finns ett glapp när det gäller att få dem rotade här. Alla som är mantalsskrivna på Gotland är gotlänningar, säger kursledaren Calle Brobäck.
Jag har umgåtts mycket med inflyttade i många år och det här är något jag har tänkt på väldigt länge. Vi på Gotland, kommunen och länsstyrelsen, är väldigt bra på att få hit folk. Däremot finns det ett glapp mellan det och att få dem rotade.
För att ge de nyinflyttade för samhörigheten viktig kunskap och känsla har nu Gotlands folkhögskola startat kursen "Gotlandskunskap för "nya" gotlänningar". Intresset har varit långt över förväntan, berättar Calle. När den första gruppen av två drog igång i Hemse i tisdags, fanns totalt 42 anmälda i väl blandade åldrar.
Det är fantastiskt! Vi sade att vi skulle försöka få ihop 16, men att vi skulle köra ändå om det blev färre...
Den andra gruppen har sin första träff på torsdag kväll, på Folkuniversitet i Visby.
<span class=MR>Olika tidsepoker</span>
Vid tio kurstillfällen kommer Calle att undervisa i ämnen som geologi, natur, klimat, Gotlandslitteratur och historia uppdelat på olika tidsepoker. Grupperna kommer att läsa om allt från tiden omkring 400 e. Kr., till reformationen 1525 och det svenska övertagandet 1645, till industrialiseringen och dagens Gotland. Dessutom tillkommer fyra gemensamma studieresor på helgdagar under våren.
Calle hoppas att kursen också ska ge deltagarna en "social skjuts".
Det är viktigt att kursen blir något socialt, en plattform där man kan träffa andra med samma erfarenheter och få ett bättre kontaktnät. Även om Gotland är litet är det inte lätt som nyinflyttad att komma in. Vi har väldigt många föreningar, samtidigt som det kanske inte är så himla lätt att hitta allt det där.
<span class=MR>Gemensamma intressen</span>
Redan vid det första kurstillfället visade det sig att deltagarna hade gemensamma intressen och erfarenheter, säger Calle. Det pratades också en del om de reflektioner man kan göra som nyinflyttad, om bemötande och om det särpräglat lokala, exempelvis att det oftast är köksvägen som används om ett hus har två ingångar.
Det framkom också önskemål om gotländska sånger och visor, något Calle gärna lyfter fram.
Man kommer liksom inte förbi Summarn kummar och Gamle Valu, säger han och skrattar.
Tanken är alltså att hjälpa de inflyttade att "känna sig som gotlänningar", även om Calle poängterar att gotlänning, det blir man i samma stund man flyttar till ön. Han försöker undvika att prata i särskiljande termer som urgutar, gutar, gotlänningar, sommargotlänningar och vinterfastlänningar.
Jag är så trött på de där epiteten! Jag grupperar inte folkalla som är mantalsskrivna på Gotland är gotlänningar. Jag kan tycka att det är lite charmigt att välja att säga vinterfastlänning, för det visar en sådan vilja och en koppling till ön, men där får det vara slut. Sådant där främjar inte gemenskap.
Brobäck tror att det mycket väl kan komma att anordnas fler kursomgångar längre fram, om intresse finns.
Så jobbar vi med nyheter