Unika sopproblem i världsarvstaden
Trånga gränder och kullerstenar.Det hör till Visby innerstads charm och unika miljö.Men för sophämtningen skapar det problem. Gemensamma soprum kan bli en lösning fram-över.
Fredrik Malmqvist och Ronny Gräsman tömmer sopor i innerstan.
Foto: Bengan Zettergren
Det är den sista etappen och sen har hela ön det mer miljövänligare systemet med dubbla kärl och ökad återvinning. Och där man betalar utifrån hur mycket soporna väger.
De sista som ansluts
Det är de sista cirka 4 000 av öns totalt 25 000 abonnenterna som ska anslutas. Och i ytterområdena ser man inga svårigheter.
- Där behöver vi inte uppfinna något nytt, där funkar det med både bilar och kärl. Där handlar det mest om att gå ut med information så abonnenterna vet hur det fungerar, säger Anders Lindholm, renhållningschef i Gotlands kommun.
Utmaning i innerstan
Men i innerstan får man problem.
- Att införa den nya sophämtningen i Visby innerstad är verkligen en utmaning, säger Anders Lindholm.
Trånga gränder, trappsteg, grus och kullersten samt ofta väldigt små ytor på gårdarna gör att det blir svårt både att hitta en lämplig placering för sopkärlen och för sopåkarna att ta sig fram.
- En del gränder är så smala att vi inte kan köra in, säger sopåkarna Ronny Gräsman och Fredrik Malmqvist som tar GT med på en liten rundvandring för att visa problemen.
Kärl på hjul
Där de inte kan köra måste de gå runt till hämtställena. Det funkar, tycker de, men i dag är det oftast säckar de hämtar.
Med det nya systemet ska alla ha kärl med hjul. Vanligen två kärl på varje ställe, ett för brännbart och ett för kompost. Och att dra tunga kärl med hjul på kullerstenar eller nedför branta stentrappor lär inte funka. Dessutom strider det förmodligen mot Arbetsmiljöverkets regelverk.
Trappor
Ronny Gräsman och Fredrik Malmqvist pekar på en fastighet med järngrind vid trottoarkanten och en brant stentrappa innanför.
- Var ska man ställa kärlen här? Det måste ju bli någonstans ovanför trappan för på trottoaren får ingenting stå, säger de.
Vi passerar en fastighet där ett sopkärl ställts ut vid tomtgränsen, vilken är bra. Men handtaget är vänt inåt.
- Många fastighetsägare är hjälpsamma, men det finns småsaker som folk inte tänker på som skulle underlätta för oss, säger Fredrik Malmqvist.
400 problemställen
För att klara att införa det nya sopsystemet i innerstan håller kommunens renhållningsavdelning på med en omfattande inventering. Renhållningsteknikern Olavi Parkkila går igenom alla fastigheter och deras sopförvaringsplatser. Han ser var de nya kärlen kan placeras och kollar dragvägar med mera.
- På ungefär hälften av ställena kommer det att fungera, men vi har cirka 400 problemställen, säger han.
Gemensamma soprum
Hur det ska lösas vet man inte än. I april kommer Arbetsmiljöverket och ger sin syn på saken. Den lösning man kommer fram till måste ju funka även utifrån deras regelverk.
- Och så har vi världsarvet att ta hänsyn till, säger Anders Lindholm.
Ett förslag man diskuterar är att bygga gemensamma soprum för vissa abonnenter. Ett gemensamt sophus på en parkeringsplats eller liknande dit sopbilen kan köra.
- Men gemensam hämtning skapar problem med betalningen, så det kanske inte är en framkomlig väg, säger Anders Lindholm.
Efter sommaren ska man ha åtminstone ett förslag på lösning klar. Då kommer man också att gå ut med information till samtliga abonnenter i stan.
Ju krångligare det är att hämta soporna desto dyrare blir det. Saker man får betala extra för är:
om sopkärlet måste dras längre än fem meter. (längsta tillåtna dragväg är 50 meter)
trappor
låsta dörrar
även olåst dörr eller grind
om sopkärlet måste dras längre än fem meter. (längsta tillåtna dragväg är 50 meter)
trappor
låsta dörrar
även olåst dörr eller grind
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!