Eller vilka skepp som under vissa perioder på 1600-, 1700- och 1800-talen angjorde gotländska hamnar och vad de hade i last hit eller härifrån till andra städer och länder.
Det finns det uppgifter om i gamla gotländska tull- och hamnjournaler. Det handlar om gotländska import- och exportdata för tiden 1630-1963. Ett enligt Tryggve Siltberg världsunikt material. Det här är uppgifter som tre kvinnliga forskare arbetat med att sammanställa och datorisera sedan i juni förra året. Det som nu har tagits fram är stickprov i form av uppgifter från tre år från vart och ett av de tre seklen 1600, 1700 och 1800.
- Arbetet har varit mycket givande. Vi hoppas nu att högskolor ska använda den databas som vi arbetat fram och som under hösten ska kunna presenteras på en hemsida, säger Sandra Ahlin, som vid en pressinformation på landsarkivet i går presenterade det här gotländska projektet.
Projekt
Från början var de tre som ägnade sig åt projektet, förutom Sandra Ahlin fanns en som kom från Göteborg och en från Stockholm. Ingen hade tidigare varit på Gotland. Nu är de två som gör klart projektet. Sandra Ahlin, som är en av dem, var arbetslös efter avslutade studier vid högskolan på Gotland. Så fick hon möjlighet att delta i det här gotländska projektet.
Uppgifterna från de gamla import- och exportjournalerna speglar samhällsutvecklingen. Man får fram inte bara utrikes sjöfart utan också den som gick inrikes. Man kan i detalj se vad som fördes in och ut. Journalerna upphörde dock år 1963. Orsaken var att Gotlandsbolaget då övergick till roro-fartyg.
- Vi började med arbetet i juni förra året. Men det tog ett tag att få fram gamla kartor. Sedan har vi också fått gå en 30-timmars kurs för att lära oss läsa de gamla texterna. Det finns mängder av uppgifter. Det är detaljerat om exempelvis varor, lastvolym, fartygens djup och bredd, hemmahamn och i många fall också byggnadsår. Alla fartyg har också fått ett id-nummer, berättar Sandra Ahlin.
6 200 skepp
Nästan 6 200 skepp finns med. Vidare går att få fram exempelvis om fartyget har gått mellan Lübeck och Kappelshamn. Därmed blir detta också ett fartygsregister.
Namnet på befraktaren (beställaren) finns också med. Till exempel att madam Donner i Klintehamn en gång fått hem en last med norsk sill, klippfisk och fönsterglas från Mecklenburg. Andra uppgifter kan vara att man ett år importerade si och så många oliver och nästa år hade man importerat ännu fler.
Arkivguide
Tanken är nu att koppla ihop och kunna få upp en inscannad bild av ett dokument som hör till uppgifter en forskare vill ha fram.
Det här gotländska projektet finns också presenterat i en arkivguide om Östersjöfart som tagits fram i ett internationellt projekt initierat från Holland. Se annan artikel.