Upphittare ska få sina pengar
Det är orimligt att det ska ta så lång tid innan upphittarna får sina pengar. Det finns brister i systemet. Vi måste reda ut dem.Det säger riksantikvarie Inger Liliequist, sedan hon fått klart för sig att gotländska skatter kan ligga i tio år utan att upphittaren får sin hittelön.
GA kunde i går berätta om hur länge gotlänningar får vänta på lösen för sina skattfynd. En del ärenden är tio år gamla.
En pojke som hittade en skatt har hunnit bli vuxen. En annan man avled innan han fick sin lösen.
Länsmuséet på Gotland har sin del i problemet. Arkeologerna har svårt att få tid till de rapporter som lägger grunden för statens inlösning.
Men även när ärendena har överlämnats till Riksantikvarieämbetet, så står det och stampar.
Flera myndigheter är inblandade: Varken Riksantikvarieämbetet, som ansvarar för att lösensumman betalas ut, eller Historiska museet, som värderar föremålen och avgör var de ska förvaras, vill medge att flaskhalsen finns hos dem.
<span class=MR>Skyller på varandra</span>
På riksantikvarieämbetet hänvisar man till att det tar tid att få in rapporter från Länsmuséet på Gotland och att Historiska muséet och Myntkabinettet sinkar handläggningen.
På Historiska muséet förklarar stabschefen Lars Amreus, i sin tur, att här går det undan nuförtiden:
Flaskhalsen ligger hos Riksantikvarieämbetet, säger Lars Amreus.
Kort sagt: Alla skyller på alla. Men alla medger också villigt att det är helt orimligt att personer har fått vänta sedan förra hälften av 90-talet på inlösen av sina skatter.
Självklart är det fel att enskilda personer ska råka illa ut, säger Lars Wilson som är chef för riksantikvarieämbetets landskapsenhet.
<span class=MR>Effektivare</span>
Och riksantikvarien Inger Liliequist håller med.
Hon var medveten om att skattinlösningen kunde ta lång tid, men inte att skatternas upphittare har fått vänta i så många år som GA kunde redovisa i gårdagens tidning.
Det brister i systemen. Vi måste bli effektivare. Ärenden ska inte få ligga så här länge. Även om det handlar om att många olika myndigheter är inkopplade så har vi ett ansvar för att se till att det blir bättre, säger Inger Liliequist och fortsätter:
Risken är att det här ger oss ett dåligt renommé bland de som faktiskt hjälper oss.
Vi vet ju att det förekommer handel med fornfynd på nätet och det är bra att vi har ett system som hjälper oss att möta den kommersen.
På Riksantikvarieämbetet lovar man nu att man ska lösa den här frågan. Till våren kommer man att samla alla de som är inblandade i de här frågorna: Riksantikvarieämbetets eget folk, representanter från Historiska muséet och representanter från Länsmuséet på Gotland. För det är Gotland det gäller.
Här hittar man i princip en ny skatt varje år, medan det kan gå årtionden mellan skattfynd från övriga landet som måste lösas in.
Med den diskussionen vill man "rensa i systemen", som Lars Wilson uttrycker saken.
Gruset i maskineriet ska bort. Skatternas upphittare ska få sina pengar.
Effektivare. I fyra och ett halvt år har skatten från Roes i Grötlingbo legat i sina plastpåsar på Länsmuseet. Detta är bara en av flera skatter som väntar på att bli inlösta av staten. Flera myndigheter är inblandade innan skatterna från Gotland kan lösas in och det finns grus i maskineriet. Efter GA:s granskning lovar Riksantivarieämbetet att man ska bli effektivare och "rensa i systemen".
Så jobbar vi med nyheter