Staffan Bergström har varit engagerad i debatten om frivillig dödshjälp under många, många år, men det var först i somras som den gotländske läkaren och hans hjärtefråga hamnade i blickfånget på allvar.
I juli försåg han en obotligt ALS-sjuk man, som ville avsluta sitt liv, med en dödlig dos sömnmedel i hemmet. När mannen var avliden anmälde Bergström sig själv till polisen.
Kort därpå uppmärksammades händelsen i flera medier, däribland Dagens Nyheter.
– Jag kunde inte förställa mig att det skulle slås upp så stort i tidningarna. Det var uppenbarligen en berättelse som berörde många. Det är också uppenbart att det finns ett uppdämt behov att diskutera den här frågan, säger Staffan Bergström.
Föreningen Rätten till en värdig död (RTVD), där Bergström är ordförande, beställde nyligen en opinionsundersökning från Novus. Studien bygger på drygt 1100 webbintervjuer med slumpmässigt utvalda personer och genomfördes under perioden 3-10 september.
Slutsatsen: Att åtta av tio är "positiva till frivillig dödshjälp när allt hopp är ute" och att lika många gärna ser att en parlamentarisk utredning tillsätts.
– Jag är inte förvånad. Tidigare undersökningar har visat liknande resultat. Men jag tror att det blivit ett uppsving i och med alla skriverier på sistone, säger Staffan Bergström.
Du kan ta åt dig en del av äran, med andra ord?
– Ja, jag tror faktiskt att just det här fallet blev en ögonöppnare för många. Plötsligt handlade det inte bara om principen längre. Läsarna såg ett ansikte och fick ta del av ett livsöde: En man som befann sig i limbo sedan hans resa till en klinik i Schweiz tvingades ställas in på grund av reserestriktionerna. Så fort ett enskilt fall får uppmärksamhet påverkas opinionen.
Staffan Bergströms polisanmälan har ännu inte lett till någon reaktion från åklagarmyndigheten.
– Att det dröjt så här länge tyder på att ärendet kommer att läggas ned, menar mina juridiska rådgivare.
Besked inväntas också från Inspektionen för vård och omsorg, som kan återkalla Staffan Bergströms läkarlegitimation om man bedömer att han agerat fel. I slutet av augusti kallades han till IVO för en utfrågning.
– Det kvittar om läkarlegitimationen ryker. Jag har mitt läkarliv bakom mig. För mig är det viktigare att frågan utreds grundligt. Jag är redo att överklaga till högsta instans. Framför allt vill jag skicka en signal till alla i dag yrkesverksamma läkare. De måste få klarhet i hur de ska agera i dessa lägen. Sedan det här började har flera läkare hört av sig till mig. De berättar saker som: "Du, jag gjorde faktiskt precis samma sak med min 80-åriga mamma, men jag vågade inte polisanmäla."
Du vill ju att det här prövas. Skulle det kännas som ett misslyckande om myndigheterna lät saken bero?
– Jag skulle i alla fall inte bli förvånad. Jag är luttrad vid det här laget och vet att det finns krafter som föredrar att det talas tyst om ämnet.
Ändå talas det om dödshjälp som aldrig förr i det här landet. Det var på tiden, tycker läkaren från Gotland.
– En efter en ändrar de uppfattning, politikerna, som nu inser att detta behöver utredas parlamentariskt. Det är bra, för allt annat vore kunskapsförakt, rent ut sagt. Vad är skadan med att titta närmare på länderna där frivillig dödshjälp tillåts och undersöka vad Sverige kan dra för lärdomar av det? Jag förstår inte ...