Uppstickare som fascinerar och lockar
Jan Ströberg, tidigare Sjötrafiksområdeschef på Gotland, funderar över frågan varför fyrar och fyrplatser fascinerar. I sin tjänst hade han hand om tillsynen av fyrarna. Som pensionär delar han nu med sig av sitt kunnande genom Svenska Fyrsällskapet.
Den 20 augusti 2006, kommer han att vara vid fyren på Närsholm. Denna söndagseftermiddag firas den Internationella fyrdagen och runt om i världen öppnas då fyrar upp och visas för allmänheten. På Gotland välkomnas besökarna på söndagseftermiddagen till fyrarna och fyrplatserna på Gotska Sandön, Fårö, Östergarn, När, Hoburgen, Stora Karlsö. På söndagskvällen tänds eldarna vid Grynge gamla ensfyrar.
Den Internationella Fyrdagen firas varje år sedan 2002. Det är den söndag som infaller den tredje hela weekenden i augusti. Vid förra årets fyrdag hölls 57 fyrplatser i Sverige öppna och besöktes då av nära 7 000 personer. Det var fler fyrar öppna och fler besökare än vad resten av världen hade tillsammans.
- Världens fyrar är unika maritima byggnadsminnen. Deras existens är starkt hotad och med största sannolikhet kommer man aldrig mer att bygga fler bemannade fyrplatser. Under den Internationella fyrdagen försöker därför Svenska Fyrsällskapet, lokala fyrföreningar och myndigheter att hålla så många fyrar som möjligt öppna, konstaterar Svenska Fyrsällskapet i ett upprop från Donsö genom ordförande Esbjörn Hillberg.
Samma augustihelg som den Internationella Fyrdagen firas arrangerar radioamatörer över hela världen sin årliga fyrradioweekend. Då bemannas fyrplatser runt om i världen av radioamatörer som talar med varandra via radio.
- Från Gotland är vi en kvartett radioamatörer med en gäst från Stockholm som bemannar fyren på Stora Karlsö under lördagen och söndagen. Tidigare har vi varit i fyren vid Hoburgen, berättar Arne Larsson, välkänd radioamatör från Klintehamn. Varje fyr har ett internationellt nummer; för Stora Karlsö är det SWE-371.
På fredagseftermiddagen var han en av fyra gotländska radioamatörer som tog sin radioutrustning med båten från Klintehamn till Stora Karlsö. I gruppen jämte Arne Larsson, med koden SM1MUT som signaleras från Klintehamn ingår Rikard Wärff, SM1CQA från Gothem, Stefan Åberg, SM1DVV från Hablingbo, Christer Wennström, SM1WXC från Ljugarn och Pontus Falk, SMØRUX från Stockholm.
- Det är FRO, Frivilliga Radioorganisationen som deltar i den världsomspännande radioaktiviteten ILLW, International Lighthouse Lightship Weekend. Arrangemanget är ingen tävling utan en aktivitet då fyrar och fyrskepp aktiveras världen runt. ILLW körs som tidigare år samtidigt som världens fyrsällskap ordnar offentliga visningar av fyrplatser.
Jan Ströberg är sammankallande i Svenska Fyrsällskapets programkommitté på Gotland. Under hösten arrangerar sällskapet en rundresa med båt till fyrarna i Fårösundet i september och i oktober hålls en träff i Skepparegillets lokaler i Visby då Magnus Rietz, också känd som fotograf med fyrar som specialitet, berättar om projekt Återtändning.
- En ambition i Svenska Fyrsällskapet är att en Svensk nationell fyrstiftelse ska bildas. Enligt idéskissen ska före detta bemannade fyrplatser och andra unika sjömärken överföras till en sådan oberoende stiftelse som bland annat ska ta över det administrativa och ekonomiska ansvaret för fyrar och fyrplatser liksom vissa farledsfyrar, bråkar och kummel som inte längre behövs för handelssjöfart, men som är värda att bevaras som maritima kulturarv för framtiden. Finns möjlighet är avsikten också att återbemanna fyrplatser och återtända fyrar.
- Har vi råd att bevara ett maritimt kulturarv för framtiden? Modern teknik och nya navigationssystem har minskat handelssjöfartens behov av fyrar som numera är avbemannade och automatiserade. Samtidigt kostar fyrar och fyrplatser i underhåll för Sjöfartsverket och Vänerns Seglationsstyrelse, som äger de flesta större fyrarna och fyrplatserna.
Sverige har genom tiderna varit en av världens främsta fyrnationer med stora och små fyrar och många unika sjömärken. En del av fyrarna och fyrplatserna är förklarade som nationellt arv, och därmed skyddade, andra är skyddade som byggnadsminnen, medan flertalet inte har något skydd alls.
Hur många fyrar finns det då på Gotland? Beroende på karaktär räknar Svensk Fyrlista in 22 fyrtorn, fyra fyrkurar lägre än sex meter, sju fyrlampor eller fyrlyktor på stång eller ställning, 13 ensfyrar och 14 fiskefyrar. I boken Fyrar och fyrliv på Gotland noterar Håkan Hollström och Barbro Ejendal nio fyrplatser med fyrtorn som har varit bemannade och som ännu brukas. Inräknade är utsjöfyrarna Gotska Sandön, Östergarn och Stora Karlsö samt landfyrarna Fårö, Faludden, När, Hoburg, Stenkyrkehuk och Hallshuk.
- I dag är alla automatiserade och driften är centraliserat till fastlandet och det är trist. Men vi är många som tycker att det är spännande och roligt med fyrar. För mig är det viktigtatt få dela med mig av den kunskap jag har om våra fyrar, säger Jan Ströberg.
Vid Grynge fiskeläge finns två ensfyrar som vårdas av hembygdsföreningen i Östergarn-Gammelgarn. Ordförande Sven Norberg berättar om dessa stenpelare som raserades när hamnen i Grynge byggdes på 1930-talet.
- Det var ett bekvämt sätt att få tag i sten. När sedanhembygdsföreningen bildades sökte man efter kunskap om ensfyrarna och det hittades som tur var gamla foton på dem. Hembygdsföreningen kunde alltså bygga upp dem exakt som de såg ut, men det var en hemsk byråkrati och kostade mycket pengar.
För två år sedan togs traditionen upp att tända de eldarna på ensfyrarna i Grynge. Nu på söndag sker det när mörkret faller. Förra året kom över 70 personer för att njuta av synen av den brinnande tjärveden som förr lyste upp och visade sjöfararna den rätta vägen förbi grynnor och grund.
Så jobbar vi med nyheter