Ur flisen i elden

Där går just nu verket för fullt.
Här pumpas vatten som värmts i verket ut i miltals ledningar runt om i Visbybornas lägenheter och villor innan det kommer tillbaka till värmeverket igen. När det pumpas ut är det mellan 90 och 100 grader.
När det kommer tillbaka till värmeverket igen är det cirka 45 grader varmt. Det värms upp igen och går ut i ledningarna. Igen och igen. Dag efter dag. Månad efter månad.
- Vi har bara en kund, och det är Gotlands Energi AB. Vi säljer all vår värme till dem. Sedan kör de ut värmen i sitt fjärrvärmesystem. Så Geab har faktiskt sina ventiler och ledningar in i vårt värmeverk, berättar Kaj Pettersson.
- Geab har ju egna värmeverk. Men inget som går på fasta biobränslen i Visby, som våra gör.

Värmeverken går med full effekt redan vid en temperatur mellan fem plus till noll grader, beroende på blåsten, för att kunna täcka Visbys värmebehov. Vid kallare temperaturer än så sätter Geab igång ett eller några av sina egna verk.

I år är det exakt tio år sedan som Kajs pappa, Leif Pettersson, tillsammans med en kollega startade företaget Visby Energi AB. Tillsammans köpte de värmeverket på Österby. Samma år startade man upp värmeverket vid Skrubbs, det största av företagets båda värmeverk.
Ett par år senare köpte Leif ut sin kompanjon. Efter ett par års arbete för Leif på egen hand tyckte han att det blev lite för mycket jobb. Så han övertalade sin son, före detta yrkesofficeren Kaj, att börja arbeta i företaget. Ett företag som nu kan kallas familjeföretag, eftersom Kaj köpt in sig i Leifs verksamhet.
- Han lyckades faktiskt övertala mig. Nu har jag varit här i sex år och kan inte tänka mig något annat. Jag har varit yrkesofficer här på Gotland nästan hela mitt liv. Men när regementena skulle avvecklas bytte jag bransch och jobbade inom ABB här på Gotland i några år, berättar Kaj.
- Jag har aldrig ångrat mig en sekund. Särkilt inte nu på vintern. Då får jag vara inne i värmen hela tiden, det var skillnad mot när jag var i det militära.

Kaj hade i stort sett lika mycket kunskap om värme och hur värmeverk fungerar som gemene man. Alltså nästan ingen alls.
Det har han nu.
- Nu tycker jag inte att det är så komplicerat egentligen, även om man aldrig blir fullärd. Jag brukar skämtsamt kalla mig för Gotlands största vattenkokare...
- För det är egentligen vad vi gör här. Vi värmer upp vatten. Fast sättet vi gör det på, är ju inte som man värmer upp vatten hemma precis.
Hemma i villan i Vibble har familjen värmepump. Men hade Kaj fått välja så hade han "självklart" haft fjärrvärme.
- Det finns inte möjlighet att ansluta sig till fjärrvärme där vi bor. Annars hade jag gjort det.
- Det är det absolut bekvämaste om man jämför energikällor. Dessutom är det ekonomiskt fördelaktigt.

För att få veta hur det fungerar med ett värmeverk, från början, börjar vi med en guidad rundtur utomhus.

Vid värmeverkets inhägnade anläggning ligger flera gigantiska högar med flis och spån. För det är vad företaget använder sig av när det eldar och värmer upp vattnet.
- Jag vet inte hur många gånger brandkåren har hört av sig för att de har fått larm om att det brinner. Folk som kör förbi på stora vägen ser hur det ryker ur högarna och ringer SOS. Men det är helt i sin ordning.

Det är varmt i flishögarna på grund av att samma värme som bildas i komposter, också bildas i flisen. På grund av den naturliga värmen i materialet stiger fukt uppåt.
Det är då vattenånga bildas och det är det som folk ibland tror är brandrök.
- Men räddningstjänsten har lärt sig att det nästan alltid är falsklarm, så de ringer och kollar med mig först. Fast alltid ska jag inte säga. För några år sedan brann det rejält i en av högarna på Österby. Det tog minst en vecka innan branden var helt släckt och eftersom vinden vände var väl Visby rökfyllt i fyra fem dagar. Brandkåren var ju inte där i en vecka, vi kunde utföra eftersläckningsarbetet själva, minns Kaj.

Tonvis med flis körs till värmeverken. Omkring 180 000 kubik om året. Men så producerar verken 150 gigawattimmar värme också. I stort sett hela Visbyområdet och dess runt 25 000 invånare får sin värme som är producerad från verken.
- 70 procent av all biobränsle, det vill säga flisen, barken och spånet kommer från Gotland. Resten måste vi importera, främst från Baltikum, förklarar Kaj.
- Och eftersom vi kör med 100 procent biobränsle är vi inte berörda av utsläppsrätter på grund av att vår värmeprocess klassas som förnybar energi. Våra utsläpp är mycket små på grund av bränsleval och reningsutrustning.

Till och med askan återanvänds i jordbruks- och cementindustrin.
- Då slipper vi ju använda deponi som inte är bra för miljon.

Till skillnad från när man eldar en vanlig brasa eller kamin, när veden måste vara torr, måste värmeverkets flis vara fuktig. Så pass fuktig som 45-55 procents fuktighet. Är den inte det måste vatten tillsättas.
- Ugnens konstruktion är byggd för att elda i de fukthalter som normalt färska skogsbiprodukter har för att på så vis behöver vi inte torka bränslet, vilket tar väldigt lång tid och mycket plats.

Flisen kör någon ur den fem man starka personalstyrkan ner i så kallade bränslefickor. Där ser hydraulik till att flisen förs in i anläggningen. Allt sker med automatik. Hastighet, mängd, ja allt.

Tillbaka i den stora anläggningen och värmen igen. Flisen förflyttas i så kallade bränsletransportörer in till den gigantiska ungen. Där eldas flisen i vad man kan beskriva som trappsteg.
Kontentan och meningen med det är att i den slutliga processen har det bildats stekheta rökgaser som forslas till en vattenpanna. I pannan sker en värmeväxling. Genom värmeväxlingen sänks temperaturen på rökgaserna från cirka 1 000 grader när den kommer från eldpannan ner till cirka 175 grader.
Här och nu påbörjas också den så viktiga reningsprocessen.

Röken ur pannan filtreras först genom en så kallad multicyklon. Där sker grovrening av rökgaserna. Därefter renas gasen genom ett textilfilter med sex stora fack. Varje fack har 96 filterstrumpor som är 3,5 meter långa, där sotstoftet tas om hand. Det innebär att askan separeras. Flygaskan hamnar i ett "fack" och "bottenaskan" i ett annat.
Och askan tas som sagt också om hand. Flygaskan används av cementindustrin. Så Cementa och värmeverket har ett bra samarbete, där cementindustrin tar hand om värmeverkets flygaska. Bönder blir glada över bottenaskan, för den använder de som gödning.
- Vi är tacksamma över både cementindustrin och jordbrukarna som tar hand om askan som blir.

Efter reningsprocessen kyls de vattenmättade rökgaserna ner i ytterligare ett steg. Det sker i en så kallad kondensor. I den förvärms fjärrvärmevattnet. Det möjliggör att temperaturen på rökgaserna kan sänkas från runt 175 grader till bara runt 50 grader innan de går ut i skorsten.
Det ger i sin tur en värmeeffektökning på cirka 20 procent. Så när vattnet pumpas ut i fjärrvärmenätet är temperaturen mellan 90 och 100 grader.
En annan effekt från den här processen är också att värmeverket i stort sett inte har några utsläpp. Den rök som släpps ut är faktiskt dessutom nästan helt luktfri.
- Jag brukar säga att om man eldar så att det luktar, då eldar man fel. Då går det dessutom åt massa onödig energi, berättar Kaj.

Så kort sagt. Värmeverket eldar, gas bildas som i sin tur värmer vattnet. Det varma vattnet går ut i ledningar så att fjärrvärmeanslutna bostäder kan bli varma och sköna.
- Vi har alltid minst ett värmeverk igång 24 timmar om dygnet varje dag under årets alla dagar. Men ett par månader om året, per värmeverk, stänger vi av på grund av minskat värmebehov. Det är ju under sommaren. Och då passar vi på att göra årsöversynen.
- Hur vi tänder eld i pannan? Det gör vi faktiskt med en liten tändsticka. Fast då måste vi börja med torr ved, sådan man eldar med hemma. Annars går det inte att få fjutt, på grund av den höga fukthalten i flisen.