Järnvägsstationen i Visby 1910. Järnvägen försvann från Gotland år 1960. ”Det blir ju lite bisarrt när man ska ta hänsyn till en järnväg som inte funnits på 60 år“, säger Dan Kolmodin.
En detaljplan är ett dokument som talar om hur mark- och vattenområden får användas på en viss plats. Och det är inga överord att påstå att många av detaljplanerna på ön har sett sina bästa dagar. Men så länge inga nya tas fram så gäller de. För ska man bygga så ska man bygga så som det är bestämt.
Det kan få besynnerliga följder.
– Det blir ju lite bisarrt när man ska ta hänsyn till en järnväg som inte funnits på 60 år. Och så blir det ju. Men i slutändan har det aldrig påverkat oss, säger Dan Kolmodin, vd på Arriba. Han fortsätter:
– Men då och då dyker den upp och då är det någon tjänsteman som måste ta ställning till järnvägen.
Ett exempel är i Burgsvik där den gamla järnvägen varit uppe för diskussion när det gällt nybyggen och exploateringar.
Så man kan få avslag för det?
– Javisst. Man får inte bygga för nära för då bullrar den för mycket.
För järnvägen fanns när de gamla detaljplanerna gjordes på 60-talet. Men det finns faktiskt planer som är ännu äldre.
– I Ljugarn tror jag detaljplanen ritades upp 1946. Precis efter andra världskriget. Och i den står det så här: "Har ni synpunkter på planen ska brev skickas till konungen i betalt kuvert". Det är svårt att ta det seriöst, säger Dan Kolmodin.
Inte oväntat innebär de gamla planerna bekymmer.
– Vi bygger på ett annat sätt idag. Samhället ser helt annorlunda ut än när de här planerna gjordes. Och ändå måste vi förhålla oss på något sätt till det som detaljplanen säger. Det påverkar utvecklingen även i Visby.
Varför är det så stelbent tror du?
– Det är jordabalken och det är en lag. Detaljplanen ska fram och den som finns är den som gäller. Men man borde se över dem oftare. Men regionen hinner inte, och därför fattas det byggbar mark på Gotland. Det beror på det släpande planarbetet.
”Det blir ju lite bisarrt när man ska ta hänsyn till en järnväg som inte funnits på 60 år”, säger Dan Kolmodin.
Någon större dialog mellan byggbolagen och Region Gotland finns inte.
– De vet ju om det här likaväl som vi. Men det är klart att det är ett jättejobb att göra om allting. För oss är dock det viktigaste att de tar fram nya detaljplaner så att vi kan komma fram och bygga.
Hur går det då?
– Trögt. Jag tror att regionen behöver mer folk och att de skulle behöva ta in hjälp externt. Sen är det viktigt att göra planerna där byggherrarna vill bygga. Idag är det politikerna eller vem det nu är som bara tycker och gör planerna där de vill. Det blir fel enligt min uppfattning, säger Dan Kolmodin.