Uteserveringar drar in miljoner till kommunen

Gotlands kommun får varje år in runt två miljoner för uthyrning av allmän mark på gatorna. I den summan räknas även pengar som kommunen får för uthyrning av markyta till affärsidkare som vill ha varor stående utanför sina butiker, men den största delen kommer från uteserveringarna. För att få ha en uteservering på allmän plats krävs att man söker tillstånd hos polisen och att man sedan hyr marken av kommunen. Lennart Klintbom på tekniska förvaltningen säger att de inte har några större problem med uteserveringar som är större än det som tillståndet anger. I Visby har man större problem med skyltar och annat som placeras utanför affärer.Tänjer
- Butiksägarna tänjer ofta på gränserna. Man får inte lov att ha saker mer än en meter ifrån fastigheten, men vi ser ofta att man bryter mot det, säger Klintbom och tillägger att det är ett problem om till exempel räddningstjänsten måste ta sig fram. De som sköter tillsynen över framkomligheten är polisen och varje år brukar tar de en extra koll på platser som Adelsgatan.Det som begränsar uteserveringarnas utbyggnad är alltså räddningstjänstens framkomlighet, men i innerstan tas väldigt lite hänsyn till övrig biltrafik. Detta eftersom de flesta gator är så kallade gårdsgator. Det innebär att bilisterna måste väja för de gående och att de inte får köra fortare än gångfart, vilket är 7 km/h.

Uteserveringar drar in miljoner till kommunen

Uteserveringarna är inte bara en möjlighet för krögarna i Visby att tjäna extra pengar under sommaren, de är även en inkomstkälla för kommunen.