Utökad jordbruksproduktion i fokus på Lövsta

I går kväll var Per-Johan en av många gotländska bönder och lantbruksföretagare som hörsammade LRFs inbjudan och fyllde aulan på Lövsta till sista plats.
LRF och böndernas övriga organisationer satsar på produktionsökning. Men vad tycker och vill egentligen den enskilde bonden och lantbruksföretagaren?
Att frågan är angelägen visar deltagarintresset när LRF på Gotland bjöd in till föredragning och diskussion om förutsättningarna att öka jord- och skogsproduktionen.
Lantbruket och den därtill knutna förädlingsindustrin har en avgörande betydelse för sysselsättningen på ön. Cirka 30 procent av öns befolkning är direkt eller indirekt sysselsatta i öns jordbruk. Och mellan åtta och nio procent är direkt sysselsatta i det gotländska jordbruket, konstaterade länsförbundsordförande Peter Olsson.
<span class=MR>Mot bättre förutsättningar</span>
I sitt inledande anförande pekade han mot framtiden med krav på aktivitet och rationaliseringar. Intensifieringen är redan påbörjade för att skapa förutsättningar för en effektivare förädlingsverksamhet och bättre betalningsförmåga till producenterna. Detta ska i sin tur leda till att det sker investeringar inom lantbruksnäringen.
Ska vi behålla sysselsättningen på landsbygden, då måste vi utveckla lantbruksföretagen. Där är vårt huvudspår det traditionella med inslag av nya vägar, konstaterade han.
Från Värmland kom lantbrukaren Lars Larsson, ålderman som ledamot i LRFs riksförbundsstyrelse, ordförande i dess råd för affärsverksamhet och med speciellt ansvar för energi- och avtalsfrågor.
Här föredrog han sin syn på lantbrukets möjligheter och framtidsutsikter i landet. Med perspektiv från den egna gården, driven tillsammans av honom, makan och en son, med köttproduktion, skog, växtodling och 150 ha vall och lite entreprenadverksamhet, gav han gotlänningarna en hel del att tala om.
Vi tjänar för lite pengar, och frågan är hur vi kan utvecklas för att tjäna mer. Vi kan påverka framtiden, slog han fast med exempel från de tio senaste åren i den egna verksamheten.
Under den tiden har jag köpt mer mark, bildat driftbolag och börjat generationsväxla. Men vi tjänar fortfarande för lite och när vi pratade hemma om utvecklingen av vår gård så frågar vi oss varför vi inte tidigare har köpt in mer mark och bildat bolag. Det viktiga är att bestämma sig för vad och hur man vill göra.
Lars Larsson pekade på marknaden och noterade att lantbrukarnas förtjänster kommer mer från marknaden än från politiskt prat.
Politik är viktigt, men det är professionalism på marknaden som krävs för att vi ska lyckas i våra lantbruksföretag. Frågan är vad marknaden vill ha och vilka produkter vi vill ha. Frågan är bara hur LRF och den svenske bonden ska vara riggad för att möta framtiden.

<span class=MR>Hemläxa?</span>
Ökad produktion med hänsyn tagen till rådande marknadsförutsättningar, stärkt investeringstakt och lönsamhetskrav. Finns en ordning för framtiden eller en hemläxa att göra?
Lars Larsson ger exempel på förändringar i synsätt på bland annat djurhållning, etik och moral. Katter, till exempel, som försäkras i dag vilket inte skedde förr. Men, säger han med en marknadsekonomisk vinkling, katter tar inte bara råttor, de äter kattmat också och den ska produceras.
Vi måste rusta oss för framtiden och både vårda och utveckla värdet av det vi har men också ta in nya verksamheter. Avgörande för framtidens bonde är ett marknadstänkande med etik och moral. Annars finns risken att vi bara blir råvarulakejer.
Är pengarna medlet eller målet, undrade Sven Hellström från Rone när det var dags för diskussion efter kvällens första anförande.
Det är en klassisk fråga. Själva drivkraften måste vara intresset. Är du duktig blir du en utsliten 55-årig sjukpensionär med förmögenhetsskatt. Själva drivkraften måste vara intresset. Fick jag leva om mitt liv skulle jag leva det exakt lika som nu, kontrade Per-Johan Eriksson från Gammelgarn.
Men det är inget nöje att arbeta om man inte får lön för mödan. Man måste få betalt för sitt arbete, annars får man tänka om och lägga av, summerade Gerhard Johansson från Gothem.
Att det finns en koppling mellan lönsamhet och trivsel var något som Lars Larsson poängterade. Men som han också noterade, behöver inte alla vara bönder.