Utökat skogsskydd innebär konflikt med kalkindustrin

Landets samtliga länsstyrelser har fått ett uppdrag från regeringen att ta fram en ny strategi för skydd av skog och ett arealmål har satts upp för varje län. För Gotlands del handlar det om att utöka från nuvarande 5 300 hektar till 6 800 hektar skyddad skog. Det är en ökning med 1 500 hektar under perioden 1999-2010.

Olika åsikter om skydd
För att kunna genomföra de förslag som har tagits fram så krävs stora statliga pengar. För Gotlands del rör det sig om cirka 160 miljoner kronor för att utöka skogsskyddet med 1 500 hektar. Avverkningsbortfallet uppskattas till 200-250 miljoner kronor. För hela Sverige beräknas nya arealer skyddad skog kosta staten 11,1 miljarder kronor och inkomstbortfallet från skogen, 1200-1300 miljoner kronor.
- Vissa markägare har det redan förts en dialog med. Vissa tycker det är bra och är stolta över att ha skyddsvärd skog på sin fastighet. Det finns också sådana som inte vill att staten lägger sig i, utan vill skydda skogen själva. Men sedan finns dem som är helt emot reservatsbildning. Vi försöker hitta lösningar ändå. Skulle det inte gå, ja då kan det bli beslut mot markägarens vilja.
Det säger Fabian Mebus, som är länsstyrelsens projektledare när det gäller den nya strategin för skogsskydd på Gotland. Tillsammans med Stellan Hedgren, byrådirektör på naturvårdsenheten, och Jonas Löfstedt med ansvar för hållbarhetsperspektivet när det gäller miljökvalitetsmålet.
När det gäller att utarbeta den nya strategin och ta fram förslag på områden som bör skyddas, så ligger Gotland i täten bland länen i landet. Och det ligger ett långvarigt och omfattande bakgrundsarbete till grund för de förslag som har tagits fram, berättar Fabian Mebus.
Nu är man inne i en fas där förslagen är ute på remiss. Senast till den sista september vill man ha in svar från ett 30-tal remissinstanser. Därefter ska man utforma ett slutförslag som länsstyrelsens styrelse ska besluta om för den sista oktober. Sedan går förslaget vidare till regeringen.
Men innan man var framme vid att få in skriftliga synpunkter så har det under maj hållits möten med företrädare för skogsbruket. Alla är inte för en utökad reservatsbildning för skogen.

Stort bortfall för industrin
- Dialog och öppenhet är det som ska gälla. Vi respekterar om någon inte vill sälja sin mark. Markägarna får maximal svarstid och vill man inte sälja, då försöker vi hitta någon lösning. Men till slut kan det bli så att man går emot markägaren, säger Fabian Mebus.
Huvuddelen av skogen ska skyddas på frivillig väg, den så kallade svenska modellen. Men så behövs också skydd genom reservatsbestämmelser och det är detta som en utökning med skydd för 1 500 hektar handlar om. Det finns ett antal olika typer som man vill värna om. Det gäller kalkbarrskogar med tall och gran, äldre betespräglad barrskog, hällmarkstallskog och alm- och askskog. För skogsindustrin blir det givet konsekvenser genom en utökad reservatsbildning för skog. Det försvinner ett visst underlag fram till år 2010. Enligt Jonas Löfstedt rör det sig om motsvarande fyra årsbehov av avverkning.
- Det är väldigt mycket skog som behöver skyddas på kort sikt. Det kan leda till att avverkningsviljan minskar och därmed också hämmar skogsindustrin på kort sikt, säger Jonas Löfstedt.
En karta över Gotland med de olika skogar som man anser behöver ha ett skydd och de som redan har det, har tagits fram. Av kartan framgår att stora områden finns i socknarna Fleringe, Rute och Bunge, där kalkindustrin är ägare. En klar konflikt, då huvuddelen av den skog man vill skydda är den typ som är särskilt skyddsvärd, hällmarkstallskog.
Förutom i norr finns sådan skog exempelvis i Östergarn, Gammelgarn och Kräklingbo, Avanäset på Fårö och på stora delar av Tofta skjutfält.