Ungefär halva höstterminen har passerat och antalet vabbande föräldrar på Gotland har ökat betydligt jämfört med samma period förra året. Då gjordes nämligen 4 106 ansökningar om tillfällig vård av barn på ön. En siffra som i år har stigit till 4 923, vilket motsvarar en ökning med cirka 20 procent.
Föräldrar kan ansöka om tillfällig vård av barn i upp till 90 dagar efter barnets första sjukdag. Därmed är antalet inkomna ansökningar inte ett precist mått på hur många som faktiskt vabbade just den månaden.
Milo Lindhe är verksamhetschef för 1177 på Gotland. Även om hon inte kan uttala sig om ökningen av vab-dagar så har hon en god överblick över vilka sjukdomar som öns föräldrar har flest frågor om i nuläget.
– Bland småbarnsföräldrarna har vi haft många samtal kring RS-viruset. Det är ett vanligt luftvägsvirus som kommer varje år och väcker många frågor, så då informerar vi extra mycket om det, säger Milo Lindhe.
Det är framför allt spädbarn som riskerar att bli allvarligt sjuka av RS-viruset, som vanligtvis brukar börja spridas i slutet av november. Som Gotlands Allehanda tidigare har rapporterat så har antalet fall i år ökat mycket tidigare under hösten. Men det är oklart om RS-viruset har en tydlig påverkan på det ökade antalet vab-ansökningar.
Hos Region Gotland – öns största arbetsgivare – tog de anställda under september i år ut strax över 15 000 timmar i tillfällig vård av barn. Det är en ökning med cirka 1 200 timmar jämfört med samma månad förra året.
Göran Karlström är enhetschef vid Region Gotlands löneenhet. Han tror att det ökade vabbandet skulle kunna bero på att det med lättade restriktioner blir mindre vanligt med distansarbete.
– Under pandemin kunde de kanske arbeta hemma samtidigt som de tog hand om sjuka barn. Särskilt när det gäller lite äldre barn, som kan klara sig själva till stor del, säger Göran Karlström.
Fler sjuka barn har emellertid inte inneburit någon rusning efter läkemedel. I alla fall inte på apoteken vid Visby lasarett och Östercentrum, som Helena Olsson är chef över.
– Nej, det är inget som vi har märkt. Men det skulle ju kunna bero på att många bunkrade upp ordentligt med exempelvis febernedsättande och nässprej under pandemin, så att de har tillräckliga lager hemma redan, säger hon.