Vacker och ovanlig bok av gotländsk författare
Ovanligt. Håkan Anderson berättar att bokens omslag är ovanligt. På insidan av omslaget ser man böcker varav några är helt påhittade.Foto: ulf glimfalk
Foto:
n Bor: Klintehamn
n Familj: hustru Barbro
n Sysselsättning: Högstadielärare
Håkan Anderson arbetar som högstadielärare på Klinteskolan och är född 1945. Han är bosatt i Klintehamn. För tre år sedan kom han ut med sin debutroman "Breven", en rejäl "tegelsten".
Han berättar att "Breven" ursprungligen var två romaner på sammanlagt 900 sidor-"Breven" och "Elena".
På bokförlaget visste man inte hur man skulle hantera de två romanerna och Håkan Anderson omarbetade då dessa till en enda roman på 600 sidor, vilket visade sig vara en lyckad lösning.
Nu i september kom hans andra roman "Om en ensamstående herre" som på sätt och vis anknyter till "Breven".
Den nya romanen har, liksom den första, fått mycket bra kritik av de STORA recensenterna. Håkan Anderson berättar stolt att det har kommit brev från författaren Per Wästberg, ledamot i Svenska Akademien. Wästberg uppskattar romanen och tycker, enligt uppgift, att det är extra roligt eftersom han har sitt sommarhus i de trakter, Näsudden på södra Gotland, där handlingen utspelar sig.
När Håkan Anderson nyligen signerade böcker i en visbybokhandel kom deckarkungen Håkan Nesser fram och gratulerade. Nesser berättade att han precis hade kommit till sidan 200 i "Om en ensamstående herre"och sa att boken var toppen.
Håkan Anderson skriver inte bara romaner utan även poesi, essäer, litteraturkritik och böcker om Storbritannien. I "Breven" utspelas handlingen i Europa men i "Om en ensamstående herre" är det i gotländsk miljö.
Det är en mångsidig man som nu kommit ut med en mycket annorlunda roman.
Romanen är upplagd som en uppslagsbok från A till Ö där läsaren efter hand får sig tilldelad pusselbitar som slutligen passar ihop.
Allt är dock inte tillrättalagt utan läsaren får ibland möjligheten att fylla i själv för att nå fram till en upplösning.
Håkan Anderson berättar att han fick idén till berättartekniken när han läste Vladimir Nabokovs roman "Pale Fire".
Vladimir Nabokov är bland annat författare till bestsellern "Lolita" (1955).
Anledningen till att Håkan Anderson tog till en så annorlunda teknik ingår i en plan där han föresatt sig att under sitt liv skriva fyra-fem romaner-varför ska de då se ut som 10000-tals andra? Hans mod och nytänkande har nu givit utdelning.
Huvudpersonen i "Om en ensamstående herre" är en lärare i en icke namngiven gotländsk skola. Redan i början av boken är läraren mördad och det är alltså en mordgåta som ska lösas.
Liksom "Breven" är "Om en ensamstående herre" en mycket vacker bok. Det är Christer Jonson, Gammelgarn, som har formgivit båda böckerna på ett mycket originellt sätt.
Skyddsomslaget till "Om en ensamstående herre" bjuder läsaren på en liten överraskning. "Breven" fick pris som en av de vackraste böcker som gavs ut 2004.
Håkan Anderson är redan igång med att skriva annat.
Nu har han på sätt och vis lämnat "Om en ensamstående herre" bakom sig och han tycker att det känns lite konstigt att tala om den.
Han är inbjuden till Ordfront och ska tala om sin senast utgivna och han måste nu läsa om den för att friska upp minnet eftersom hans tankar är fullt sysselsatta med nya projekt.
Boken känns som en liten bit av honom själv som han nu måste lämna. Den röda tråden i "Breven" och "Om en ensamstående herre" lämnar han inte utan följer den vidare i den tredje roman han nu arbetar på och som ska knyta samman allt.
Att skriva är för Håkan Anderson en upptäcktsfärd. Boken finns inte färdig i huvudet utan utvecklas under skrivandet.
Han tillhör de författare som aldrig går långt från sitt manus utan har det med sig i en ryggsäck som vanligtvis finns inom tryggt och bekvämt räckhåll.
Han har som oftast ett block med sig och skriver allt för hand med en speciell kulspetspenna som fungerar även om han ligger på rygg och skriver.
Ibland kan upplevelser i vardagen, ett uttryck från en lärarkollega eller en speciell händelse hamna i anteckningsboken för att slutligen användas i romanskrivandet.
Hustrun Barbro, som även hon är högstadielärare på Klinteskolan, är hans bästa kritiker och en verklig tillgång i skrivandet.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!