Vad är grödkoder och långliggande vall?

Förklaringen till det stora intresset för informationen är att det till syvende och sist handlar om kronor och ören. Hänger man inte med och fyller i blanketterna på rätt sätt kan man gå miste om pengar. Trots att myndigheterna verkligen bemödar sig om att informera är det många som efter all information ändå finner anledning att anlita hjälp när det är dags att fylla i den viktiga SAM-blanketten.
Dagen D är i år 20 april. Då skall SAM vara inlämnad. De allra flesta gör det fortfarande på papper, men en inte allför djärv gissning är att andelen som gör det via Internet kommer att öka i år. Förra året var det 250 bönder som ansökte via nätet.

Tre informatörer
Länsstyrelsens lantbruksenhet ställde upp med en trio informatörer i Lärbro. Där fanns Gösta Cedergren, Karin Nilsson och Sven Olsson som beväpnade med kanon (en sådan som man visar bilder med, alltså ) tog sig an uppgiften att reda ut det som inte bara verkar krångligt; det är verkligen krångligt också.
Det är mycket som är nytt nu när många tidigare stöd ersätts med gårdsstödet. Sven Olsson, som hade på sin lott att lägga ut texten om just gårdsstödet gjorde ingen hemlighet av att nyheten ställer stora krav även på byråkraterna.
- Vi får gå igenom ekluten även vi. Det är inte utan att vi har lite fjärilar i magen, sa han.
Ett av de nya begreppen är "långliggande vall".
Varför har man nu infört detta? Gösta Cedergren ställde den retoriska frågan, men det kom ett svar från salen:
- För att jävlas med folk...
Cedergren hade en något annan förklaring. Saken är den att det är brist på gräsbärande mark inom EU. Detta gäller dock inte Sverige. Men om man nu inom gemenskapen vill göra något för att öka andelen gräsbärande mark så får detta effekter även för Sverige.

Anna Åkerholme
Genomgången av gårdsstödet omfattade även en träff med Anna Åkerholme, en lantbruksföretagare som troligen inte existerar i verkligheten, men som får tjänstgöra som exempel. Här kom man så långt så att man till och med kunde räkna ut hur stort stöd hon skulle få. Hon har 24 hektar ägd mark, 4,23 hektar arrenderad åkermark, 2,36 hektar arrenderad betesmark och verkar inom region 3. Hon har am- och dikor, tre egna hästar och två hästar som hon är fodervärd för. Efter diverse matematiska transaktioner står det klart att hon får ett totalbelopp på 77 400 kronor i EU-stöd.
Nu får hon emellertid inte ut alla pengarna. Fem procent hålls inne. Tre procent går till miljö- och landsbygdsåtgärder och två procent dras av till nationella reserven.
Anna Åkerholme ligger tidsmässigt en hel del före vanliga bönder, som får vänta rätt länge på besked om utfallet och ännu längre på sina pengar. Den tidigaste utbetalningen av gårdsstöd kommer att ske i januari 2006. I oktober i år kan första utbetalning för stöd till miljövänligt jordbruk göras.

Omfördelning
Om det blir mer eller mindre pengar än tidigare beror på vilken inriktning man har på sitt lantbruk. Det har sagts att det totalt sett för hela Gotland inte blir tal om några större förändringar, men det lär blir en viss omfördelning mellan bönderna. De som har intensiv nötköttsproduktion är förlorarna. Det är de med vidsträckta betesmarker som är vinnarna.
På tisdagen hölls det parallellt med Lärbro-mötet en informationsträff i Harma. Kampanjen kommer en tid framöver att på detta sätt föras på dubbla fronter med sammanlagt 16 möten.