Kalle Blomberg, vd för Gotlands Elnät.
Det har de senaste åren rapporterats flitigt om elnätsavgiften på Gotland och de kraftiga höjningarna av dessa. I juni förra året skrev Helagotland.se att elnätsavgiften höjdes med över 13 procent under 2022, och att de gotländska hushållen sett över fem år fått en höjning av avgiften med drygt 31 procent. Detta är en av de största höjningarna i landet under aktuell period, och kan exempelvis jämföras med rikssnittet på 8 procent.
Den 1 januari i år kom ytterligare en höjning, och Geab motiverade denna, precis som man motiverat tidigare höjningar, med att det krävs investeringar i elnätet på ön för att kunna ”säkerställa och förbättra leveranssäkerheten”, som återkommande uttryckt det.
Men vad får egentligen gotlänningarna för elnätsavgiften? Ger investeringarna någon effekt när det gäller antalet strömavbrott? Såhär säger Kalle Blomberg, vd för Gotland elnät.
– Vi kan tydligt se att vi får resultat där vi gör investeringar och åtgärder i elnätet. Vi har exempelvis genomfört projekt i Dalhem där vi lade ner drygt 15 miljoner kronor, samt ett i Öja där vi investerat 30 miljoner kronor, och på båda platserna har vi kunnat se att avbrotten minskat mångdubbelt jämfört med innan, säger han.
GT har även begärt ut statistik för antalet strömavbrott på Gotland de senaste åren. Denna är uppdelad i två kategorier, där man i den ena räknar samman avbrott i både det överliggande och egna nätet. Det innebär att även avbrott som beror på problem med fastlandskabeln räknas in, och där kan man se en tydlig minskning i antalet avbrott sedan 2018 då ett omfattande underhållsarbete vid kraftstationen i Ygne ledde till en stor mängd strömavbrott främst under sommaren det året.
– Statistiken visar tydligt att det arbete som gjordes i Ygne givit effekt, även om det under åren efter 2018 har varit en inkörningsperiod.
Även om den här statistiken kan vara intressant utifrån att alla strömavbrott räknas med, så är nog den andra kategorin mer relevant om man ska se till vad gotlänningarna får för elnätsavgiften. Där räknas nämligen enbart avbrott i det egna nätet in, vilket ju är det nät som avgiften går till att göra investeringar i.
– Den absoluta majoriteten av elnätsavgiften går till åtgärder i elnätet som finns på ön, och utöver utvecklingen av nätet går avgiften till drift och underhåll.
Statistiken visar inga speciellt stora förändringar om man bara tittar från år till år, men jämför man siffrorna från 2015 med dem från 2021 så har det genomsnittliga antalet avbrott per kund minskat från 3,8 till 1,8 stycken om året.
– När man tittar på den här statistiken är det viktigt att fokusera på trenderna och inte jämföra år för år. Anledningen till det är att det slår så olika beroende på stormar och liknande. Det här med strömavbrott är ju något som är väldigt väderberoende, säger Kalle Blomberg, och fortsätter:
– Men det här är också ett kvitto på att vi måste fortsätta med åtgärder som gör elnätet mer vädertåligt.
En av åtgärderna för att göra elnätet mindre väderberoende är att ersätta luftledningar med kabel nedgrävd i marken.
En sådan åtgärd är att ersätta luftledningar med kabel i marken, vilket är något som Geab och Gotlands elnät AB arbetat intensivt med de senaste åren.
– 2010 hade vi 53 procent markförlagd kabel, och 2021 var siffran 70 procent. Samtidigt hade vårt ledningsnät ökat med 10 procent i storlek.
Det finns nog en del som tycker att statistiken borde vara ännu bättre, med tanke på att elnätsavgiften är så pass hög. Vad säger du till dem?
– Att det här är ett långsiktigt arbete som tar tid. Vår högsta prioritet är att leverera en trygg och säker elleverans, och vi kan se att där vi gör åtgärder blir det bättre. Därför är det viktigt att fortsätta med det vi har startat.
Använder ni er av den här statistiken på något sätt?
– Jo, statistiken är en av delarna vi väger in när vi bestämmer hur vi ska prioritera investeringarna.
Geab och Gotlands Elnät AB har investerat stora pengar i det gotländska elnätet de senaste åren.
Kalle Blomberg säger att det är svårt att jämföra den gotländska statistiken med andra delar av landet, på grund av att förutsättningarna är så olika. Han berättar även att man från bolagets sida har en ”strategisk målsättning” att ha en leveranssäkerhet på 99,99 procent till år 2030, mätt i avbrottstid.
– Vi ligger på runt 99,97 i dagsläget. Men de där sista decimalerna är viktiga, och kommer att bli ännu viktigare i framtiden.