Beloppet 4,5 miljarder kronor används av branschorganisationen Gotlands förenade besöksnäring när man argumenterar för näringens betydelse. Det kommer från Region Gotland och är en uträkning som besöksnäringsstrategen Mats Jansson gjort.
En fråga som många ställt i debattinlägg och insändare, särskilt den här rekordsommaren, är hur mycket av miljarderna som kommer Gotland till del. Hur stor andel av arbetskraften är skriven på annan ort och betalar skatt i annan kommun? Hur mycket betalas i bolagskatt till staten? Hur stor del av pengarna stannar på ön?
Och inte minst – vad kostar egentligen turismen Gotland? I form av större belastning på vatten-och avloppssystem, ökad sophantering, mer vägunderhåll, högre tryck på sjukvården och allt annat som fler människor på ön innebär?
Frågorna är inte lätta att besvara.
– Det går inte att säga att det kostar si eller så, menar regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C) och fortsätter:
– Man kan fråga sig vilken service vi hade haft utan besökarna. Jag tror inte vi hade sett en nyöppnad butik i Stenkyrka och jag tror inte vi hade haft lika goda färje- och flygförbindelser. Sjukvården har det tufft här, andra regioner kan skala ner på sommaren, det kan inte vi. Men till större delen är det ändå hemlandstingen som betalar. Mycket hör ihop. Avfallshanteringen ökar, men ger också arbetstillfällen.
Hon framhåller också att besöksnäringen gynnar ett stort utbud av kultur och av restauranger, vilket Visby har i jämförelse med jämnstora städer, och att det i sin tur gör Gotland mer attraktivt för permanent bosättning.
Klart är att turismen har vuxit och idag betraktas som en av Sveriges viktiga basnäringar både nationellt och lokalt, inte minst på Gotland. Här på ön fastställde regionfullmäktige en besöksnäringsstrategi i februari 2019. I strategin står det att:
"Region Gotland ser besöksnäringen tillsammans med mat- och livsmedelsnäringarna som de två viktigaste utvecklingsområdena för regionen".
När den regionala utvecklingsstrategin, RUS, senare antogs har energiomställning lagts till som ett tredje ben, ska tilläggas. Men besöksnäringen väger alltså tungt i regionens planering. Och i strategin ställs ett mål upp om en årlig tillväxt på sju procent från 2022, det år Gotland enligt detta dokument ska ha blivit en "exportmogen destination där företagen samverkar för att uppnå synergier som skapar hållbar tillväxt".
Utgår man från en miljon besökare, regionens antagande om besöksnäringen 2018 – ett antal som väntas bli överträffat i år – innebär det att Region Gotland siktar mot 400 000 fler turister år 2027, vilket är så långt fram som strategin sträcker sig. En 40-procentig ökning alltså, samtidigt som det i debattinlägg och i kommentarer på nyhetsplats diskuteras sopkaos, trafikkaos och akut vattenbrist.
– Besöksnäringen är ett prioriterat område. Men det vi har sagt i den nya strategin är inte att vi ska jobba stenhårt på att få fler besökare i juli utan det handlar om att hitta resenärer som vill komma hit andra tidpunkter på året, säger Mats Jansson, besöksnäringsstrateg vid Region Gotland.
Eva Nypelius ger ett liknande svar:
– När vi säger att vi vill se sju procents ökning så menar vi att besökandet ska spridas ut under året. Vi vill satsa på outdoor-turism vår och höst och vi räknar också med konferenser, säger hon.
Frida Ganshed, verksamhetsledare på Gotlands förenade besöksnäring, vill också att besöken ska fördela sig jämnare:
– Vi vill sprida ut besöken, vi strävar inte efter fler besök under veckorna 29 och 30. Ökningen av besöken på senare tid har också varit störst i maj, juni och september.
Men hur mycket pengar stannar faktiskt på ön?
– Det är jättesvårt. När man tittar på statistik för Sverige som helhet och de undersökningar som görs så går det att räkna fram hur konsumtion, ekonomi och skatteintäkter fördelas, men det är väldigt svårt att dra ner det på Gotlands nivå, för vi är en sådan liten del av Sverige. Vi har en halv procent av befolkningen och uppskattningsvis 1,5 procent av turismen i Sverige. Vi skulle behöva lägga mycket tid och resurser på egna undersökningar. Det går inte att göra utan vi fokuserar på att titta på de sekundära effekterna – som företagens ekonomi och hur många som är anställda och sysselsatta, svarar Mats Jansson.
Av besöksnäringens omsättning går en väldigt stor del till löner för anställd personal, säger han.
– Ungefär 1 500 personer jobbar helårsvis och under sommaren är ungefär 6 000 sysselsatta inom besöksnäringen på Gotland. Besöksnäringen säger till oss att ungefär hälften av de som jobbar är gotlänningar. I andra hand är det sommargotlänningars barn och i tredje hand är det inhyrd personal. Så det är väldigt många som har sin inkomst genom besöksnäringen och därmed också betalar skatt.
Det är svårt att separera vad just turismen faktiskt kostar Gotland, menar han. Och därmed minst lika svårt att få ett svar på frågan: går turismen med plus eller minus? Och med hur mycket?
– Det skulle vara jätteintressant att få sådana analyser i samarbete med flera regioner, säger Frida Ganshed.
Men trots att besöksnäringen pekas ut som helt central av Region Gotland så har inte kalkylen gjorts, vilket kan tyckas anmärkningsvärt. Det är dock likadant i andra delar av landet. På Campus Gotland, Uppsala Universitet, forskas det om hållbar turism. Vid flera universitet, bland annat i Göteborg, finns centrumbildningar som ägnar sig åt besöksnäring. Men uträkningen plus eller minus hittar man inte.
Oppositionsrådet Meit Fohlin (S) har förhoppningar om att en OECD-rapport om Gotland som hon medverkat till att beställa – och som nu är på väg fram – ska ge en del ny kunskap i frågan:
– Jämförelser med andra öar och regioner liknande vår blir en viktig del i den, säger hon.
En rapport från 2020 av Annika Jonsson och Robert Pettersson från mittuniversitetet i Östersund om besöksnäringens roll i Jämtland Härjedalen ger både ett lokalt perspektiv och en bred internationell utblick av tidigare forskning på området. I rapporten diskuteras sådant som överbelastning på samhällssystem och problem med att lokalsamhället går miste om intäkterna. Här står att "mer turism inte nödvändigtvis är detsamma som bättre turism".
Rapportförfattarna pekar också på risker med en utveckling där besöksantalet når sådana nivåer att det leder till problem för lokalbefolkningen, "överturism". Besöksnäringen gynnas, men pristryck på fastigheter, varor och tjänster kan leda till social exkludering. Turism kan ge positiva investeringar i infrastruktur men på säsongsbetonade destinationer utnyttjas stora faciliteter ekonomiskt sett ineffektivt, när de står tomma stora delar av året.
Meit Fohlin ser risker med en ensidig satsning på besöksnäringen:
– Det gör oss känsliga. En brist på bredd får effekten att ännu fler rusar in i en bransch där de ser möjligheten. Torkan visade sårbarheten för de gröna näringarna. Pandemin har visat samma sak för det andra benet, besöksnäringen. Vi behöver arbeta för en bredare arbetsmarknad, säger hon.
– När det gäller turismen – om besökare börjar uppleva att det är för mycket folk på vägarna, i köer och på stränderna. Om man inte kan få den där solitära upplevelsen i naturen – då är det inte bra. Vi behöver tänka mer på hög kvalitet och inte bara titta på numerär.
Har vi nått en gräns i sommar?
– För soptömningen var den nog nådd. Vi behöver planera i god tid och vi behöver värdera regionens egna insatser. Med fler besökare kan vi inte samtidigt minska våra kostnader för till exempel avfallshanteringen. Och är det rimligt att överlåta städningen av stränder på andra, kan man fråga sig.
I flera länder i Europa har man infört turistskatt eller avgifter för att finansiera de extra kostnader som turistanstormningar kan medföra. I Sverige har det varit på förslag, men det skulle krävas en lagändring.
FInns andra vägar för att mer intäkter skulle stanna på Gotland?
– Många företag i näringen drivs faktiskt av gotlänningar. Sen sker en inflyttning under högsäsong. Skulle de kunna betala skatt här under den perioden, förs på tal. Men skatt betalas utifrån var man är skriven i november. Det här är en diskussion som förs i oändlighet. Kan man göra ändringar i skatteutjämningssystemet, frågar sig Eva Nypelius, men menar själv att det nog blir svårt.