– Vätgas i dag är lite som den nya rockstjärnan i energiomställningen inom EU, säger Patrick Dahl, verksamhetsledare vid Energicentrum på Gotland som har hög tilltro till vätgas både som bränsle och som en metod för lagring.
"Power to gas", så hette den studie som gjordes mellan åren 2014 och 2017 och som pekade ut Gotland som en ideal placering för en vätgasanläggning. Även om förutsättningarna visade sig vara goda fanns inte tillräckligt med ekonomiska incitament, då.
– En studie för att undersöka potentialen att utveckla gas på Gotland. En sammanfattande slutsats var att det inte fanns något kundunderlag eller ekonomi i det då, 2017. Ingenting kom som en direkt följd av den, fortsätter Dahl.
I dag ser spelplanen annorlunda ut. Enligt vissa studier och företag låter det nästan som att vätgasen ska rädda planeten själv. Riktigt så enkelt är det kanske inte. Patrick Dahl igen:
– Inom EU har man sagt att man tror vätgasen står för 15 procent av energiförsörjningen år 2050. Vätgas som energislag upplever därför ett starkt uppsving som ett alternativ till oljan.
Gotlandsbolaget presenterade förra året en satsning på ett vätgasdrivet fartyg, Gotland horizon, som ett led i att bli utsläppsfria senast 2030. Tanken är att man vill beställa färjan redan 2025 och ett första steg i att säkerställa tillgången på drivmedel torde vara investeringen i Plagazi AB. Gotlandsbolaget köpte tio procent och en plats i styrelsen i bolaget i somras. Det svenska bolaget Plagazi satsar på en framställning av vätgas ur icke-återvinningsbart avfall som annars läggs på deponi.
Under veckan presenterade Gotlandsbolaget också sin andra färja inom Horizonserien, en vätgasdriven katamaranen kallad Hydrocat. Fartyget ska kunna ta passagerare till fastlandet på under tre timmar.
Men Gotlandsbolagets långsiktiga engagemang till vätgasen är starkare än så. Man är nämligen också "Supporting partner" till energibolaget Norwegian hydrogen. Det norska bolaget startade under sommaren ett svenskt bolag under namnet "Gotland vätgas AB". Grundandet av det nya svenska vätgasbolaget är del av en nordisk satsning, menar vd:n Jens Berge.
– Det var när Gotlandsbolaget annonserade framtidens vätgasfärjor som vi först fick kännedom om Gotland som en spännande plats för oss och våra planer. Med tiden har vi lärt känna både dem och andra aktörer på Gotland, säger han.
Norwegian hydrogen bekräftar att det finns tillräckligt med intresse för vätgas idag inom en rad olika branscher och sektorer på Gotland. Därför vill de bygga upp en mindre vätgasanläggning på ön.
– Vi kommer att börja med en småskalig produktion av grönt väte på Gotland, och arbeta nära kunder som vill använda detta som sin nollutsläppsenergilösning. Vätgas kommer att spela en roll på Gotland och vi kommer att vara med från första början, säger han.
Med småskalig produktion menar man en anläggning med effekt upp till 3 MW. Ett vindkraftverk har, för jämförelsens skull, en effekt på 2-2,5 MW.
– När man har alla tillstånd och ett färdigutvecklat projekt kan man bygga och färdigställa en sådan här anläggning inom 12 månader.
Sedan slutet på sommaren har det norska bolaget knutit till sig en lokal partner i Roma grus AB, som vill vara med på vätgas-tåget.
– Vi är en markupplåtare och eventuellt en energiförsörjare in till anläggningen, säger Emil Höglund, miljö och energiansvarig.
Energiförsörjningen hoppas man kunna bidra med genom en solcellspark som man i detta nu arbetar med att få klart planerna på. Placeringen av anläggningen samt en vätgasmack vill man ha i Roma.
– Själva anläggningen i sig kommer inte ta så stor plats. Det är logistiken runt omkring med lastbilar och så.
Och Roma grus ser möjligheter för vätgasen som drivmedel för såväl sina egna maskiner som för andras på Gotland. Dock inte att driva framtidens färjetrafik, menar Höglund.
– Att frakta på lastbil blir nog inte tillräckligt energieffektivt för Gotlandsbolaget. Den här vätgasen lär gå till framtidens industri-, transport- och anläggningssektor.
Flera av styrelseledamöterna i Gotland vätgas AB har kopplingar till vindkraftsektorn. En tänkbar modell skulle kunna vara att använda överskottsenergi från vindkraft och lagra som vätgas. Om den första anläggningen blir verklighet och lyckad, vill säga.
SSAB, LKAB och Vattenfall drog i slutet av september igång en pilotanläggning för lagring av fossilfri vätgas. Detta gjorde man i ett bergrum i Luleå och en testperiod kommer att pågå fram till 2024. Anläggningen är den första i sitt slag i världen.