Våld mot kvinnor kan vara svårt att bevisa

Även om rätten tror mer på kvinnans berättelse måste bevisningen vara ställd utom allt rimligt tvivel för att mannen ska bli dömd. Och det finns ofta svårigheter i bedömningen av mäns våld mot kvinnor.
Det kan vara att ord står mot ord, som att kvinnan säger att mannen slagit henne tre gånger men att han förnekar. Ofta finns det inga vittnen, och det blir då svårt att bevisa vad som hänt. Juristerna understryker också skillnaderna i det familjerelaterade våldet och sexualbrott som våldtäkter, vilka ofta är än svårare att bevisa.
Om bevisningen inte tycks hålla så får åklagaren inte väcka åtal, varför en del anmälningar sållas bort i ett tidigt stadium. Eller om kvinnan känner att hon inte orkar processa kan hon välja att dra tillbaka anmälan.

Vill inte gå vidare
När kränkningen äger rum kanske kvinnan kontaktar polis för att få ut mannen. Men sen orkar hon inte gå vidare med att träffa läkare, fotografera skadorna eller lämna ytterligare information.
De tre juristerna som GA talat med vid tingsrätten i Visby menar att det kan vara tanken på konsekvenserna som gör att en utsatt kvinna backar. Och då handlar det om konsekvenserna för alla andra som berörs, framför konsekvenserna för kvinnan att stanna kvar i den för henne kränkande behandlingen.
- Många kvinnor känner en enorm skuld över vad som har hänt, de tänker att det är deras eget fel och att de hellre dör än ber om hjälp. De tror att de måste reda ut det själva för att de har valt den här mannen, säger Susanne Wihlborg.
- Kommunen borde stötta med terapi eftersom många utsatta kvinnor inte har råd med det. Och det skulle behövas fler terapeuter på ön så att man snabbare kan få hjälp, menar Eva Ernstson.

Får bra utbildning
Juristerna anser att de själva får bra, återkommande utbildning om exempelvis mänskliga relationer och minnespsykologi, och att de undviker att skuldbelägga kvinnan. Kränkande påståenden eller frågor kommer, enligt dem, ofta från försvaret.
I rättsprocessen har kvinnan ett målsägandebiträde. Åklagaren brukar dessutom själv ta initiativ till att förbereda de som utsatts för sexualbrott genom att förklara hur rättegången går till.
- Ofta är självkänslan och integriteten körd i botten så det är bra att veta vad som kommer att hända och vilka frågor som kan ställas, tycker Susanne Wihlborg.
Sedan brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning kom i slutet av 90-talet har bevisningen blivit lättare eftersom flera olika typer av brott bedöms ihop. Straffet för upprepade kränkningar av skilda slag blir högre och ger minimum sex månaders fängelse.
Ett sätt från samhället att understryka att kvinnor ska kunna leva utan hot.

Mer hjälp och stöd
Mikael Mellqvist ifrågasätter dock om våldet mot kvinnor verkligen ökar.
Han menar att det enbart utifrån statistik är svårt att slå fast att det blivit våldsammare, och tror som många andra att fler vågar anmäla nu än tidigare.
Juristerna hoppas att omhändertagandet av kvinnorna inom de rättsliga instanserna fortsätter att stärkas så att fler vågar anmäla brott.
Men menar också att människor runt omkring de utsatta måste våga hjälpa och stötta mer.
- Vi kan ta hand om det på slutet. Men på vägen dit behövs hjälp från grannar, vänner, läkare. Som att våga skriva i läkarintyget att de inte tror på kvinnans förklaringen att hon ramlat i en trappa till exempel, säger Susanne Wihlborg.
- Den ökande alkoholkonsumtionen bland tjejer är djupt alarmerande, tycker Eva Ernstson.
Ökad kunskap om både män och kvinnor, förebyggande satsningar för killar och män och att aldrig vara nedvärderande, tror juristerna kan var steg på vägen mot vänligare relationer.