Våldet - ett hot mot demokratin

Hot och våld mot politiker ökar.
Mer än 20 procent av kvinnor med förtroendevalda ordförandeposter i kommuner och landsting har under de senaste 1,5 åren utsatts för våld eller hot om våld. Cirka 15 procent av de förtroendevalda männen har drabbats.
-En fruktansvärd utveckling som hotar att underminera demokratin, kommenterar kommunalrådet Brittis Benzler (v).

Gotland2004-06-17 04:00
Uppgifterna kommer från Svenska kommunförbundets och landstingsförbundets kartläggning av hotsituationen för landets politiskt förtroendevalda.
Rapporten, kallad "Ett hot mot demokratin", presenterades i tisdags och det är en skrämmande bild som målas upp. Var femte kvinna med politisk förtroendeposition har utsatts för våld eller hot om våld. Och var sjätte man.
Allra värst utsatta är kommunstyrelsernas ordförande. Där har närmare 30 procent varit utsatta för våld eller hot.
En liknande undersökning gjordes även år 2001 och redan då upprördes man av att hotbilden var så utbredd. Den nya rapporten visar att situationen har förvärrats ytterligare.

<span class='mr'> Tvingas ta svåra beslut</span>
Brittis Benzler, en av Gotlands heltidsengagerade kvinnliga kommunpolitiker, oroas starkt av rapporten. Om den här utvecklingen fortsätter och människors skräms bort från politiska uppdrag hotas till slut själva demokratin, menar hon.
-För att demokratin ska fungera och vi ska kunna ha en bra representativitet måste vanliga människor vilja ta på sig även tuffa och utsatta politiska uppdrag. Men frågan är om de vill det om det samtidigt innebär att de utsätter sig själva och sina närmaste för våld och hot, säger hon.
Brittis Benzler är kommunalråd och ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Som politiskt ansvarig för skol- och barnom-sorgsfrågor har hon fått ta många svåra och för somliga impopulära beslut de senaste åren.
Hon har dock inte upplevt vare sig hot eller våld under de här åren.
-Nej, inte under den här perioden. Jag har fått många samtal och brev; mycket synpunkter och även en hel del kritik. Men det har varit respektfullt, de flesta som hör av sig verkar väldigt förnuftiga, säger hon.

<span class='mr'>Hotats tidigare</span>
Hon har dock upplevt hot tidigare.
-För några år sedan utsattes jag för ett hot som jag upplevde som mycket obehagligt, säger hon.
Händelsen polisanmäldes, vem som stod bakom fick hon dock aldrig veta, det kunde aldrig redas ut.
-Nu har jag lagt det bakom mig, men jag var väldigt tagen av det då, det var en mycket jobbig tid, säger hon.
Åke Svensson (s), kommunalråd med ansvar för hälso- och sjukvården på ön, upplevde en period av hot och terror under hösten och vintern. En okänd person ringde och terroriserade Åke Svensson och hans familj under lång tid.
Händelsen polisanmäldes tidigt i våras och sedan upphörde samtalen snart.
-Jag har inte hört något mer från polisen om hur det gått med utredningen. Jag tror inte att de fått fast någon, men huvudsaken för mig och min familj är att terrorn upphört, säger han.
Åke Svensson tycker det är viktigt att man talar öppet när sådana här saker händer. Att man berättar vad som hänt och inte håller inne med det.

<span class='mr'>"Viktigt att markera"</span>
-Jag tror man ska skrika till ordentligt, säger han. Och man ska polisanmäla. Det är viktigt att markera och vara tydlig, man måste visa var gränsen går.
-Var går gränsen för dig? Funderade du nånsin på att hoppa av som politiker när telefonterrorn pågick i vintras?
-När det tenderar att bli väldigt mycket börjar man givetvis fundera på vilket pris man är beredd att betala för sitt politiska uppdrag. För mig gäller att ingen av mina anhöriga ska behöva ta skit för att jag har ett förtroendeuppdrag, svarar Åke Svensson.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!