Valutgång och ekonomi avgör när vårdcentralerna privatiseras

När hälso- och sjukvårdsnämnden sammanträder på måndag kommer bland annat tågordningen för privatiseringen av vårdcentralerna inom förvaltningen att beslutas.
Det sparbeting på 50 miljoner kronor för nästa år som budgetberedningen lagt fram innebär samtidigt att hela verksamheten inom hälso- och sjukvård måste ses över.
Det beror på de ändrade ekonomiska förutsättningarna, säger Magne Hovland. Och det påverkar hela hälso- och sjukvården. Hur hela organisationen ska se ut framöver.
Ska privatiseras
Primärvården ska privatiseras, men hur det kommer att se ut och i vilken ordning det blir är frågor som nämnden har att ta ställning till. Dels på måndag, men framför allt på nästkommande sammanträde som infaller den 23 september. Alltså efter valet, vilket kan komma att spela in i valdebatten. Samtliga partier är överens om privatiseringen, frågan är bara i vilken takt det ska ske.
Det som gäller nu är att sjukhusledningen ska ta fram ett underlag för hur upphandlingen för privatiseringen ska se ut. Dessutom har man att ta i tu med besparingar över hela linjen:
Det kan handla om att vi måste ta bort verksamheter och det innebär också färre personal, menar Magne Hovland.
Hela verksamheten
Inom hälso- och sjukvården kommer alltså hela verksamheten att ses över. Det gäller främst kravspecifikationerna för upphandlingen till vårdcentralerna. Där kommer antalet läkare och sjuksköterskor, om distriktsmottagningarnas antal framöver, takten på privatiseringen av vårdcentralerna med mera.

Måste prioritera
Direktiv har gått ut till samtliga verksamheter via sjukhusdirektören. Där handlar det om att gå igenom verksamheten och se var pengar kan sparas och vilka konsekvenser det får för vårdtagarna:
Nu måste vi prioritera, säger Magne Hovland. En del måste helt enkelt gå före något annat.
Hur det kommer att se ut dröjer till efter den 23 september.