Vänlighet och goda tips är lika med bra service
- Hur har de använts egentligen?
Kunden förklarar att dessa dyrbara tofflor använts i blott tre månader och absolut inte på spikmatta eller räfflad cement. Därför vill hon ha ett nytt par. I stället för detta undermåliga exemplar.
Kommer icke på fråga. Affärsinnehavaren är oförstående för att inte säga oförskämd. Och det hela slutar med att toffelköparen får gå hem med oförrättat ärende.
Har kunden alltid rätt? Knappast.
Kom att tänka på det här med service efter att ha läst en insändare i denna tidning. Skulle Sverige vara sämre på service än andra länder? Vill vi svenskar inte fjäska för andra (en ann ä så go som en ann) även om man har betalt för att göra det?
Mina jämförande studier har visat att det här varierar en del; kanske upplever vi ett generationsskifte i den svenska servicevärlden.
På vissa ställen tillönskas man hjärtligt en bra dag efter varje köp eller ärende. Än så länge har ingen kallat mig sötnos (eller honey som alla amerikanska kunder får heta), men det slår snart igenom.
På andra ställen åter kan kunden råka ut för den uslaste betjäning. Under mina privata undersökningar tar ett café i Hagaparken priset.
Här råder skrivna ordningsregler som på värsta kollot. Eller vad sägs om anslag med uppmaningar som Inget onödigt spring här, Ställ undan brickorna efter er, 20 kronor i pant för barnstolar!
Nästa steg blir väl pant för servisen som man själv bär ut i trädgården, muttrar hunsade barnfamiljer.
Och inte blir de gladare av grisiga bord och stolar, ljummet tevatten och torra industribakade bullar. Tankarna går nostalgiskt till Wallins café i Katthammarsvik...det var andra bullar det.
Betjäning är naturligtvis inte lätt. Man kan nöja sig med strikt artighet, och man kan överdriva sina omsorger gentemot kunden intill irritationens gräns.
Själv har jag svårt med expediter som trampar utanför omklädningshytten under ideligt frågande om hur det går. Eller ännu värre rycker undan skynket utan att ha blivit ombedda.
Charm- och servicekurser i all ära , i grund och botten handlar det om omdöme och sinnelag. Och har man inte detta rätta i sitt arbete med allmänheten så bör man byta jobb. Det är min enkla mening.
Bästa servicen fick jag för femtio år sen i en fransk speceriaffär. Affärsinnehavaren var en gladlynt dam som oföränderligt vänlig intresserade sig för ens knappa matinköp. Semesterkassan var skral nämligen.
Dagen innan hade det kanske festats på en extra god ost, och det kom Madame mycket väl ihåg.
- I dag, fröken, sa hon, måste vi spara! Och gav så några goda tips om hur det skulle gå till.
Det kallar jag god service.
Så jobbar vi med nyheter