Det senaste året har det rapporterats om rekordhöga priser och en pandemieffekt på bostadsmarknaden på Gotland. Något som gjort det svårt för många gotlänningar att hitta en bostad.
GA har därför gått igenom det senaste årets lagfarter för att se vilka som egentligen köper fastigheter på Gotland. Sammanställningen visar att över en tredjedel (35,81%) köps av personer som fortsatt är skrivna på fastlandet, eller av bolag. Innerstaden har inte räknats med i sammanställningen utan kommer istället i morgondagens tidning.
Av totalt 701 fastighetsaffärer är 423 gjorda av personer skrivna på Gotland. Det handlar alltså både om personer som skrivit sig på sin nya adress på Gotland eller är bosatta i annan bostad på Gotland.
251 fastigheter har köpts av personer som inte är skrivna på Gotland. Med viss fördröjning under de senaste lagfarterna kan man alltså anta att det rör sig om fastigheter som antingen fungerar som fritidshus eller näringsverksamhet i form av uthyrning etc.
Dessutom var det 27 fastigheter som köptes av konkreta bolag.
– I andra länder pratar man om en turistifiering, att man får bort de boende med bolag med lägenhetshotell och Airbnb. Det finns ganska stora finansiella intressen och är extremt lukrativt. Vi vet att det pågår i Sverige men det har inte forskats på än.
Det säger Dominika Polanska, forskare i sociologi vid Uppsala Universitet och Södertörns högskola. En konsekvens av "turistifieringen" kan ses i Barcelona, menar hon.
– Det man har sett där är till exempel är att det blir stökigt och skräpigt. Det är många tillfälliga boende som kanske inte bryr sig så mycket. Sedan blir det också slitage och kommersiella verksamheter riktade till turister tränger bort tidigare verksamheter som fastboende uppskattat.
Exempel på regleringar vad det gäller fritidsboende finns att hitta ibland annat Norge. Där har vissa kommuner infört boplikt, vilket innebär att husköp måste ske med avsikten att bo där större delar av året.
Dieter Müller, professor i kulturgeografi vid Umeå Universitet menar dock att det finns många fördelar med en stor befolkning av deltidsboende.
– Det är klart att det finns risker, men det finns också möjligheter. Det blir skenande priser, men vad är alternativet? Blir prisnivåerna lägre så skulle nog folk inte vilja stanna. Låga priser kommer ofta med ett bagage, exempelvis i Norrlands inland. Där är arbetslösheten större och det är svårt att få lån till nybyggnation.
Vad det gäller deltidsboende kontra kryssningsturism så tror Dieter Müller att en deltidsboende i längden genererar mer intäkter än en dagsturist. Han menar också att de efterfrågar liknande tjänster som en fastboende.
Väger en deltidsboende upp i intäkter för en skriven fastboende skattebetalare under ett år?
– Det ju optimalt om fler skulle skriva sig i sitt fritidsboende. Vi frågade fritidsboende i Tanum och då var det fem procent av de fritidsboende som stannade längre än ett halvår och det är klart att det blir stora skillnader i ekonomin då när de inte är skrivna i fritidshuset.
Han fortsätter:
– Men det man kan fundera på där är skattesystemet vi har. Nu för tiden bor många på fler platser, inte främst i pandemin när fritidshus helt plötsligt blivit än plats där man ägnar mer tid än bara fritiden. Ett skattesystem där allt faller till en kommun kan jag tycka är totalt orimligt.
Läs mer i morgondagens tidning!