Valdeltagandet ökade med 50 procent i det förra kyrkovalet på Gotland – ändå röstade inte ens en femtedel av de röstberättigade. Nu är det dags igen. Förtidsröstningen börjar den 6 september och pågår till den 19 september, som är den egentliga valdagen.
– Gå och rösta, uppmanar valhandläggaren Ulrika Holmberg och stiftsjuristen Karin Mulde som är valansvariga i Visby stift.
– Kyrkovalet har varit "det bortglömda valet", men jag hoppas att medlemmarna inser att deras röst kan göra skillnad. Det handlar om vad kyrkan ska göra, vilka värderingar som ska styra och vilken sorts kyrka vi vill ha, säger Karin Mulde.
Det handlar om tre olika val:
Kyrkofullmäktigevalet är det lokala valet. Det gäller representationen i pastorat och församlingar. I de flesta områdena finns det bara en lista, men den som röstar kan ändå påverka utfallet genom att kryssa tre kandidater.
I stiftsfullmäktigevalet ställer sex grupper upp till val. De fastställer exempelvis verksamhetsmål och stiftets kyrkoavgift.
Valet till kyrkomötet utser Svenska kyrkans "riksdag" som genom kyrkoordningen bestämmer hur kyrkan ska fungera. Sju nomineringsgrupper konkurrerar om de två gotländska mandaten.
I kyrkovalet kallas partierna för nomineringsgrupper. Några av dem är särskilda "kyrkopartier"; Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk), Kyrklig samverkan i Visby stift och Frimodig kyrka. Andra känner vi igen från rikspolitiken; Centerpartiet, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Alternativ för Sverige.
Sedan kyrkan och staten gick skilda vägar är frågan om de politiska partiernas makt i kyrkan en av de tydligaste skiljelinjerna mellan grupperna. Inger Harlevi, som sitter i Kyrkomötet för Posk, tycker inte att politisk partier har i kyrkan att göra:
– Ingen tycker ju att politiska partier ska vara med och nominera kandidater till exempevis Riksidrottsförbundet, säger hon.
Men Carin Jakobsson (C), som har det andra gotländska mandatet i Kyrkomötet, menar att det är oproblematiskt. Hon tycker att hennes partikamrater har mycket att tillföra i exempelvis frågor om kyrkans ägande av skog och mark.
– Och vi har ingen partipiska utan är fria att rösta som vi vill, säger Carin Jakobsson.
Samsynen är stor inom kyrkopolitiken på Gotland. När gruppen Personvalslistan lades ned inför detta kyrkoval klev några av kandidaterna därifrån över till tidigare konkurrenter. Och inom Kyrklig samverkan, Posk och Centerpartiet, som är de största nomineringsgrupperna i stiftsfullmäktige, kan inte ens kandidaterna själva urskilja några tydliga skiljelinjer. Alla lyfter frågan om vikten av att hålla de medeltida kyrkorna i gott skick. Alla vill också arbeta för att hejda medlemstappet inom kyrkan på Gotland.
De nyare grupperingarna i stiftsfullmäktigevalet i Visby skiljer dock ut sig. Sverigedemokraterna, Frimodig kyrka och Alternativ för Sverige har en mer konservativ syn på vad kyrkan ska stå för.
Vilka stora frågor ska de kyrkopolitiker som nu väljs ta ställning till?
– Klimat och miljö är stora frågor. Och vården av de medeltida kyrkorna har ett allmänintresse. Staten betalar en del, men medlemmarna bär en stor del av kostnaderna och de blir ju färre. En annan viktig fråga är kyrkans lokaler. Varje pastorat på Gotland tar nu fram en lokalförsörjningsplan och sedan ska man ta ställning till vilka lokaler som kyrkan ska behålla och vad de ska användas till, säger Ulrika Holmberg.