Vardagens vanor viktigare än ett dignande julbord
Ta för er av julbordet, ät och må gott.När dietisten Anna Nylén skärskådar julbordets läckerheter tar hon inte fram pekpinnen. Att äta festligt och mycket vid något enstaka tillfälle kan vi gott unna oss, för det är ändå den grå vardagens matvanor som är viktigast.
Jag har burit på hundratals kilo julmat under åren, försäkrar hon.
Normalt ger lasarettets dietister råd om mat till patienter med sjukdomar som diabetes, övervikt och stroke. Men i lördags fick Anna Nylén möjlighet att tala fritt om julmaten i ett föredrag som avslutade forskningsfondens serie med föreläsningar.
<span class=MR>Nyttiga sillbitar</span>
Anna Nylén synade julbordet från första sillbit till sista knäckform. Och förvånansvärt mycket får godkänt.
Hela fiskbordet är "idel ädel nyttigheter". Sillen är inte speciellt fet, och innehåller bra fettsyror som förebygger hjärt- och kärlkramp.
Strömmingen kan vara tillagad i ugn, i lådor som innehåller rätt mycket fett.
Det går att minska fettmängden. Men kom ihåg att krydda extra då, för fett förstärker kryddsmaken, tipsade Anna Nylén.
Laxen har ett rykte om sig att vara fet.
Men det är en nyttig fisk, inte fetare än falukorv, sade Anna Nylén.
<span class=MR>Ägg får godkänt</span>
Även ägg får godkänt, trots att många är rädda för kolesterolet.
För 10-15 år sedan trodde man att ägg påverkade kolesterolvärdet. Men nya rön visar att påverkan är mycket mindre än man tror, försäkrade Anna Nylén.
Man ska se till att ha grönsaker på julbordet. De ger vitaminer, mineraler och de fibrer som håller magen igång. I röbetssallad, potatissallad och mimosasallad har dock grönsakernas goda sidor gömts bland majonnäs och gräddfil.
Men salladerna blir hälsosammare om man gör dem med lättprodukter, sade Anna Nylén.
<span class=MR>Dryck ger ölmage</span>
På julbordets köttavdelning finns en hel del salta rätter. Men nyligen tonade läkare ner sambandet mellan salt och högt blodtryck, så inte heller det oroar. Rökt kött kan dock ge problem för personer med känning av magkatarr.
Problemet med den salta maten är den törst den skapar. Julbordets drycker öl, must, snaps, gotlandsdricka och glögg innehåller alla rikligt med kalorier.
Bara dryckerna kan bidra till att man går upp ett par kilo under julen, sade Anna Nylén.
Efterrättsdelen innehåller förstås en hel del söta och feta rätter. Men även här går det att tillaga en del med lättprodukter.
<span class=MR>Sitt länge och njut</span>
Anna Nylén gav även sin syn på hur ett julbord ska ätas.
Ta lite av många rätter först, och ta sedan extra av det du gillar.
Och så ska man äta långsamt och njuta.
För att julbordet verkligen ska bli en njutning gäller det att hitta genvägarna i tillagningen. Trots åren på Operakällaren, där allting gjordes från grunden, tycker Anna Nylén att man kan använda hel- och halvfabrikat för att minska på julstressen.
En rejäl julmiddag ger 2 500 3000 kcal det vill säga energi i tillräcklig mängd för att räcka till åtta timmars hårt kroppsarbete. Under julen kroppsarbetar knappast någon, men betydelsen av att röra sig mellan måltiderna kan knappast underskattas.
<span class=MR>Återgå till sunda vanor</span>
Faran med att någon gång om året frossa i mat är alltså överdriven. Möjligen mår man som en pytonorm som svalt en hel gris efter julmiddagen, men de medicinska riskerna med att frossa i mat vid något enstaka tillfälle är små. Många lägger på sig ett eller ett par kilos vikt, men det är ingen fara om man efter julhelgen återgår till mer sunda kostvanor. Frestelsen att fortsätta frossa är dock farlig.
<span class=MR>Anpassningsbar muskelpåse</span>
Magsäcken är en väldigt anpassningsbar muskelpåse. Normalt är den ganska liten, men den töjer sig och kan bli rejält stor om man vänjer sig med att äta mycket.
Överviktiga patienter som ska gå ner i vikt brukar berätta om vilket helvete de har de första 2-3 veckorna. Det är då det äter lite, men magsäcken ännu inte har hunnit dra ihop sig.
Så jobbar vi med nyheter