Han prioriterar vem som får ha kvar strömmen i vinter

Martin Gouthering är den som för Gotlands räkning tar fram den hemliga listan över vilka områden och verksamheter som får behålla elen om det blir elbrist i vinter.

Det är länsstyrelsen som tar fram priolistan över vilka som i första hand måste få elleverans säkrad på Gotland.

Det är länsstyrelsen som tar fram priolistan över vilka som i första hand måste få elleverans säkrad på Gotland.

Foto: Elisabeth Hedman

Gotland2022-10-18 06:02

Risken för att Svenska kraftnät kan komma att behöva besluta om tvångsfrånkoppling i vinter har ökat. Anledningen är att man i Sverige befarar effektbrist till följd av att bland annat kärnkraftverket Ringhals 4 har fått ett förlängt stopp, och beroendet av import därför har ökat.

Den möjliga effektbristen har lett till att Energimyndigheten och Svenska kraftnät gemensamt uppmanat landets länsstyrelser att uppdatera den hemliga prioriteringslistan som säger vilka verksamheter och områden som får behålla elen i de fall effektbrist uppstår, och vilka som är lägst prioriterade. 

Systemet kallas för Styrel, och förfarandet kallas manuell förbrukningsfrånkoppling (MFK). Samtliga länsstyrelser har en viss prioriteringsordning att gå efter, där hushåll ligger sist i kön att få ström i husen. För Gotlands räkning är det tillförordnade försvarsdirektören på länsstyrelsen, Martin Gouthering, som bestämmer vem som får vad i vinter.

Hur troligt är det egentligen att områden kommer kopplas bort i vinter?

– Det är egentligen svårt att säga. I huvudsak bedömer Energimyndigheten och Svenska kraftnät att elförsörjningen är stabil och generellt tillräcklig, men under vinterns så kallade höglasttimmar menar de att det kan uppstå effektbrist, och de kan inte utesluta att en order om manuell förbrukningsfrånkoppling kan komma. 

Framtagandet av prioriteringslista över de mest samhällsviktiga elanvändarna är ett arbete som länsstyrelsen genomfört tidigare, men mot bakgrund av den sits vi nu är i så har arbetet intensifierats. Det är också av största vikt att listan alltid är uppdaterad.

Är det en lätt eller svår uppgift att prioritera vem som ska ha ström på Gotland?

– I vissa avseenden är det ett väldigt komplicerat uppdrag eftersom det är ett stort uppdrag. Men vi har väldigt bra samverkan med regionen och Geab, så det känns positivt på det sättet.

Underlättar eller försvårar ö-läget ditt arbete?

– Jag skulle nog säga att ö-läget bidrar till komplexiteten på ett sätt. Samtidigt har ju alla länsstyrelser samma prioriteringsordning att förhålla sig till, säger han.

Vad den säger är i princip att minsta möjliga skada på samhället ska ske i de fall man behöver kapa strömmen. Viktigast är verksamheter där liv och hälsa riskeras inom bara några timmar om strömmen försvinner. Därefter kommer elanvändare som redan på kort sikt, det vill säga timmar, har stor betydelse för samhällets funktionalitet. Sådana verksamheter kan vara drivmedelsförsörjning, vatten, tele och så vidare. Sist på listan hamnar hushållen.

Systemet Styrel har aldrig testats i praktiken, och skulle det bli realitet i vinter så handlar det om strömavbrott som kan komma att pågå några timmar, enligt Svenska kraftnäts bedömningar. Om avbrotten blir längre kommer Geab att rotera de områden som kopplats bort från elnätet för att minska påverkan på samhället.

Hur långt i förväg får man veta om man tillhör ett område som blir utan?

– Tanken är att det ska finnas framförhållning, men några exakta tidsförhållanden kan jag inte uttala mig om. Om beordran kommer så aktiverar Svenska kraftnät sin kriskommunikationsavdelning som rapporterar nationellt till media. Men elnätsbolagen kompletterar med lokal bristinformation via sina ordinarie kanaler. Även länsstyrelsen kommer så klart också att kommunicera det här i sina kanaler.

MFK

Manuell förbrukningsfrånkoppling heter förfarandet där vissa områden med mindre samhällsviktiga funktioner under en tid kopplas bort från elnätet. Själva systemet för planering går under benämningen Styrel.

Prioriteringsordningen går från 1 till 8. Till kategori 1 hör exempelvis akutsjukvård, omsorg om äldre och funktionshindrade samt akut räddningstjänst. Därefter kommer funktioner som krisledning, drivmedelsförsörjning, vattenförsörjning, tele och transporter.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!