Vården är den stora förloraren
Hälso- och sjukvården är en av budgetens stora förlorare.De närmaste två åren ska 20 miljoner kronor sparas.- Gotlänningarna kommer inte att få den vård de betalar för, säger Jenny Stiernelov, sköterska på förlossningen.
"Omöjligt att fortsätta ge en bra vård", säger Anne Lindlöf, Kommunals ordförande på Gotland.
Foto: Tommy Söderlund
Vårdplatserna har blivit färre, samtidigt som antalet årsarbetare minskat med 110 sedan augusti i fjol.
Så sent som för två veckor sedan berättade Ann-Christin Kullberg, hälso- och sjukvårdsdirektör, för GT att hon äntligen såg en vändning i ekonomin.
Allvarlig situation
I går kom chockbeskedet från kommunstyrelsen: hälso- och sjukvårdsnämnden måste skära ytterligare sex miljoner kronor 2009, samt fjorton miljoner kronor året efter.
Ann-Christin Kullberg säger att situationen är allvarlig.
- Det är jättetrist. Jag hade hoppats att vi skulle få åtminstone ett år utan besparingar, suckar hon.
Det är oklart om betinget ska tas ut på enskilda verksamheter eller om det blir osthyvelsprincipen som ska gälla. Hur pengarna ska sparas bestäms under hösten.
Var besparingen väntad?
- Ja, men att det skulle bli ett så stort beting var en överraskning, säger Ann-Christin Kullberg.
Anne Lindlöf, ordförande för Kommunal på Gotland, är orolig över arbetstillfällena.
- Det blir personalen man kommer att spara på. Någonstans måste man nå botten. Jag betvivlar att man kommer att klara att hålla vårdgarantin och fortsätta att ge en bra vård. det tror jag är omöjligt, säger en kritiskt Anne Lindlöf.
"Väldigt kortsiktigt"
Patienten Lennart Svennefelt bedrövas av besparingarna.
- Det är väldigt beklagligt. Sveriges sjukvård har varit ledande i världen, snart är vi nere i bottennivå.
Samtidigt förundras han över att personalen hinner med patienterna trots att arbetsstyrkan minskar och tiden blir knappare.
Jenny Stiernelov, förlossningen, säger sig inte förstå logiken i politikernas beslut:
- Det är väldigt, väldigt kortsiktigt. Vården kommer att bli sämre, och i det långa loppet kommer det att bli dyrare för samhället. Det här kommer att leda till massor av sjukskrivningar bland personalen, säger hon.
"Kommer att skämmas"
Jenny Stiernelov är utbildad tekniker, men berättar att hon bytte karriär då hon sökte större livskvalitet än den man får av att arbeta med datorer.
- De som söker sig till vården har en viss inställning till människor och till att ge service. Men den dagen jag måste gå ut från en döendes rum därför att jag inte har tid att hålla i handen, den dagen kommer jag att skämmas för att jobba inom vården, säger hon.
Jenny Stiernelov är en av de senast anställda på lasarettet och räknar med att förlora sitt arbete om det ska sparas ytterligare på personalen.
- Men jag känner ingen oro för det, det ordnar sig alltid. Jag är snarare rädd för den dagen jag blir sjuk, säger hon.
Sjuksköterskorna Oscar Hedin och Paulina Malmqvist är även de oroliga för sina jobb.
- Som timanställd sitter jag ju löst till, säger Oscar Hedin.
"Förr hade vi mer tid"
Paulina Malmqvist har svårt att se hur ytterligare pengar ska kunna dras in utan att försämra kvaliteten på vården.
- Jag kan bara hoppas att jag och mina anhöriga håller oss friska, säger hon.
Anita Rylander, barnsköterska, har arbetat på lasarettet sedan 1974 och har upplevt många förändringar, både till det bättre och det sämre.
- Förr var vi fler och hade mer tid för patienterna. Nu har vi färre patienter men de som läggs in behöver mer vård.
- Att dra in ännu mer är en skrämmande tanke. Botten är i princip redan nådd, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter