Värden för miljoner hotas av bladlössen

Havrebladlusen trivs ypperligt i det klimat som nu råder. Enligt gamla gotländska iakttagelser kan en lus bli mormor på ett dygn. Riktigt så är det inte i verkligheten säger nutida experter, men lusen förökar sig mycket mycket snabbt när den trivs. Den ena generationen efter den andra föds.
Havrebladlusen som nu är i full färd med att suga ut havre, korn och vårvete kommer österifrån. Den har seglat från Baltikum till Gotland och förutsättningen har varit de långvariga ostliga vindarna. Det har varit medvind för lössen från öster.
Häggen värdväxt
Om det bara varit gotländska bladlöss i fälten skulle angreppen inte ha blivit så stora. Havrebladlusen godtar bara häggen som övervintringsplats och det finns inte så många häggar på Gotland.
Så här års utvecklar bladlusen en bevingad generation som kan segelflyga mycket långa sträckor. Och det gör den också om det är tillräckligt varmt.
Angreppen är inte synliga nu, men skadan syns längre fram. Lusen suger saften ur växterna.
Läget är allvarligt även om det inte är det allra värsta angreppet vi ser nu, säger Lennart Lingvall på länsstyrelsens lantbruksenhet. Det värsta hade vi ett år i mitten på 80-talet
Det var den gången det inte var någon idé att ta ut tröskan till de fält som lämnats obekämpade.
Nu gäller det att hitta en lämpligt bekämpningsnivå och lyckas man med bekämpningen behöver angreppen inte märkas på skörden sedan i höst.
Nu handlar det alltså för lantbrukarna om att trots hötiden ge sig tid att bevaka fälten, räkna löss och sätta in bekämpning när man nått den så kallade bekämpningströskeln. De flesta lantbrukare gör bekämpningen motvilligt. Man vill absolut inte använda kemi i onödan.
Dödar bara bladlöss
Men när man övergett tron på att angreppet helt plötsligt kan komma av sig sådant sker nämligen till och från så återstår att köra ut med sprutan laddad med Pirimor.
(För Krav-odlare är det bekämpning med KRAV-godkänd såpa som gäller)
Pirimor är ett medel som bara är verksamt mot havrebladlusen, som helt enkelt gasas ihjäl. På ett par sekunder dör alla bladlöss. Preparatet är inte långtidsverkande. Har man otur kan alltså fältet drabbas av ett nytt angrepp efter besprutningen.
Bladlössens naturliga fiender nyckelpigorna drabbas inte av besprutningen. Men det blir rent på deras matbord.
En bekämpning med Pirimor kostar cirka 300 kronor per hektar.
Det är en extra kostnad för lantbrukaren men ändå en liten kostnad jämfört med de skador som fritt härjande löss kan anställda. Man räknar med att om det förekommer 100 löss per strå så motsvarar detta en skördeförlust med 100 kg per hektar per dag.
Bladlössen suger mycket snabbt i sig lantbrukarens arbetsförtjänst.
20 000 hektar
Vårsäd är en stor gröda på Gotland. I grova drag odlas cirka 20000 hektar. Att bekämpa allt skulle kosta omkring 6 miljoner kronor.
Lennart Lingvall gjorde i början av veckan bedömningen att en fjärdedel av arelaen var sprutad.
Man kan också se körspår i många fält när man kör förbi åkrar med vårsäd. Det är ett tecken på att man klarat av besprutningen.
Nu tror Lennart Lingvall att det kan finnas behov av att spruta en fjärdedel till, där alltså bladlusförekomsten nu nått upp till tröskelvärdet.
Hur det blir i fortsättningen avgörs av vädret.
Bladlusen är väderberoende, men främsta kännetecknet är kanske ändå att den är så anpassnignsbar. Passar inte galoscherna på ett ställe kan det plötsligt uppstå en bevingad generation som drar vidare till ett annat ställe.
På Lantmänneen har man de senaste dagarna haft stor efterfrågan på bekämpningsmedel mot bekämpningsmedel.
Den bedömning man gjorde i går var att det inte blir några problem med att få fram medel i önskade mängder framöver. Det lär finnas gott om bekämpningsmedel i Sverige.