Vården måste spara - men var är hålet?

Hälso- och sjukvården ska förhandla sig till bättre avtal för gotländska patienter som måste vårdas på fastlandet. Det tros kunna ge en besparing på 10-15 av de drygt 50 miljoner kronor som vården måste dra in under de kommande åren.- Vi ska kontakta fyra landsting på fastlandet och skriva nya avtal med ett eller två, säger Stefaan De Maecker (MP), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

<7GT_Bildrubrik>Räknar vidare</7GT_Bildrubrik>. Stefaan De Maecker (MP), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, hoppas att omorganisationen på lasarettet ska bli en ekonomisk vinstaffär.foto: tommy söderlund

<7GT_Bildrubrik>Räknar vidare</7GT_Bildrubrik>. Stefaan De Maecker (MP), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, hoppas att omorganisationen på lasarettet ska bli en ekonomisk vinstaffär.foto: tommy söderlund

Foto: Tommy Söderlund

Gotland2011-02-08 04:00

Vården ska spara rejält de kommande åren. Enligt tidigare planer ska hälften av cirka 50 miljoner kronor sparas in redan i år. Problemet för tjänstemän och politiker är att de inte riktigt vet vad vården borde kosta.

- Var finns hålet? Säger Stefaan De Maecker.


Förhandlar med sjukhus
Avtalet med Karolinska sjukhuset pekas ut som en besparingspunkt. Kostnaderna för så kallad utomlänsvård är i dag 23,6 miljoner kronor årligen och den siffran vill politiker och tjänstemän minska.

- Vi ska börja förhandla med Kalmar läns landsting, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Universitetssjukhuset i Linköping och Karolinska sjukhuset, säger Stefaan De Maecker.

Målet med förhandlingarna är att minska kostnaderna med 10-15 miljoner.

- Frågan är om alla som skickas till Karolinska behöver den högspecialiserade vård de erbjuder, eller om vissa patienter kan få den behandling de behöver på annat håll, säger Ann-Christin Kullberg, hälso- och sjukvårdsdirektör.


Stadsbidrag
Politiker och tjänstemän hoppas också att omorganisationen på lasarettet ska bli en ekonomisk vinst för vården.

- Det är viktigt att vi får med oss läkarna i den nya organisationen. Jag vet att det finns en del oro bland dem, säger Stefaan De Maecker.

Läkarna beskrivs som en nyckelgrupp för regionens möjligheter att komma tillrätta med underskottet.

- Det handlar om hur de kodar de diagnoser de ställer. Om de kodar på ett visst sätt kan det betyda att vi får mer pengar i statsbidrag, säger nämndordföranden.

Dessa koder hänger ihop med det kommunala utjämningssystemet, där staten ersätter regionen efter hur många patienter som får en viss typ av vård. Stödets storlek hänger ihop med vilken diagnos som ställs.

Regionen ska också utreda hur många läkare som behövs för att klara av vården på Gotland.

- Man skulle kunna tro att det finns en siffra på det, men så är det inte, säger Leif Tollby (S), vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Det står också klart att regionen i stort sett klarar vårdgarantin. I fjol fick nio av tio patienter vård och behandling inom tre månader. Det gav vården ett extra tillskott på 9,3 miljoner kronor från staten.


Inget beslut omelikopter
Frågan om ambulanshelikoptern sköts på framtiden. Nämnden ska också titta närmare på ett medborgarförslag om en primärvårdsmottagning i Burgsvik.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om