- För mig är det viktigt att nämnden i ett så tidigt skede som möjligt signalerar det ekonomiska läget till Regionfullmäktige. Fullmäktige väntar sig ett nollresultat av oss och lyckas vi inte måste vi flagga upp. Att jobba hem 60 miljoner är inte realistiskt, då handlar det om besparingsförslag som inte är möjliga om vi skall bedriva en god vård, säger hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Stefaan de Maecker, (FP).
Årets första delårsrapport, för januari-mars, visar nämligen ett underskott jämfört med budget om 13 miljoner kronor. Och för hela 2011 beräknas nu underskottet till 60 miljoner kronor. Kostnader som ökat jämfört med 2010 är bland annat för hyrpersonal och köpt vård. Kostnaden för hyrpersonal ökade från budgeterade 63 000 till nära 6 miljoner eller med 469 procent. Jämfört med samma period 2010 ökade posten med 4,6 miljoner. Bland annat har det behövts hyrläkare på samtliga vårdcentraler.
Läkare sjuka
- Det har ökat för att folk slutat eller är sjuka, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Ann-Christin Kullberg. Företrädesvis handlar det om läkare men även operationssköterskor. Vi kan inte stänga av en akut verksamhet, det är en del i att vi får de höga kostnaderna.
Utomlänsvårdkostnaderna ökade också kraftigt. Det beror på allt fler dyra vårdtillfällen, över 500 000 kronor med en snittkostnad på 1,1 miljon. Under 2011 väntas ökningen ligga på 20 miljoner.
Åtgärder
Förvaltningen har presenterat åtgärder genom organisationsförändringar för att minska kostnaderna med 24 miljoner under året och med 40 miljoner under 2012 då prognosen pekar på att det behövs 25 miljoner extra. Och det är således för resterande 36 miljoner i år som nämnden beslutade begära tilläggsanslag. En begäran som vållade oenighet men ingen votering. M och FP ville nämligen avvakta med äskandet till halvårsskiftet för att se om förvaltningen når målet att minska kostnaderna.
Nämnden vill att den genomförda omorganisationen och de nya cheferna ska få tid att ställa om arbetet, enligt de nya målen.
- Det tar tid att genomföra de förändringar som krävs för att få balans mellan verksamhet och anvisade resurser. Det finns inga genvägar till en mer effektiv sjukvård. Vi får inte respekt av chefer och personal om siffror i längden inte betyder något, framhåller Stefaan de Maecker.