Nästan 39,8 miljoner kronor ser årets underskott nu ut att bli. Ökade kostnader för personal, hyrpersonal och konsulter samt för läkemedel är en del av förklaringen.
Ökad belastning
- En bra organisation ger pengar på sikt, men den måste byggas och det tar tid. En del av det som gjorts har inte heller gett den effekt som vi räknat med. Det gäller till exempel det förhållningssätt som kallas daglig styrning som gäller planeringen på lasarettet. Där hade vi räknat med att minska kostnaden med fyra miljoner kronor i år. Hittills har det gett 800 000 kronor, säger Stefaan De Maecker.
Allt fler gotlänningar söker också vård. Belastningen på akuten på lasarettet har varit extrem i sommar. Det hänger i sin tur troligen ihop med att det saknas en del distriktsläkare vilket för att tillgängligheten på regionens vårdcentraler inte är tillräcklig.
- Vi har 60 miljoner kronor att hämta hem i minskade kostnader. Samtidigt ökar sjukvårdens möjlighet att hjälpa ständigt, med nya behandlingar och läkemedel. Det är jättebra för patienterna, men det kostar, konstaterar Stefaan De Maecker.
Mindre från kömiljarden
Sjukvården på Gotland ligger bra framme när det gäller att erbjuda läkartid och behandling inom ramen för vårdgarantin. Samtidigt har det sitt pris i att det behövts en hel del extrapersonal hittills i år.
Hyrläkare finns nästan ingen budget för. Behovet minskade under våren och sommaren i takt med att fler fasta läkare rekryterades men under hösten har det ökat, framför allt inom cancervården, ortopedi och på vårdcentralerna. Prognosen för hyrpersonal är nu 20,4 miljoner kronor vilket är 18,8 miljoner mer än vad som finns i budgeten.
Samtidigt får Gotland mindre pengar än tidigare från den så kallade kömiljarden som delas ut till dem som bäst klarar vårdgarantin eftersom fler landsting klarar målen och ska vara med och dela på pengarna.
Omfattande vårdbehov
I sommar har också två patienter haft så omfattande vårdbehov att de kostat sammanlagt sex miljoner kronor. Detta tillsammans med andra patienter som till höga kostnader vårdats på fastlandet har gjort att prognosen för utomlänsvården kraftigt försämrats.
- Vissa år är det färre, andra år blir det fler som kräver omfattande insatser. Det är bra att vi kan hjälpa dessa människor, men de insatser som behövs går inte att budgetera för eftersom vi aldrig vet i förväg hur det blir, säger Stefaan De Maecker.
Åtgärderna för att minska kostnaderna fortsätter. Nyligen omorganiserades rehabteamet, något som ska minska kostnaderna på sikt.