"Varför ska glesbygden ha sämre poliser än städerna?"

Det finns för få poliser i Sverige. Nu föreslår den statliga polisverksamhetsutredningen bland annat att ordningsvakter ska ges vidareutbildning och ökade befogenheter, för att komplettera polisen på landsbygden.
Förslaget har mött skarp kritik från Polisförbundet och flera politiska partier.
Sune Jacobsson, ordförande i Gotlands polisförening, instämmer.

Gotland2002-07-31 04:00
ÅSA WALLIN
­ Jag gillar inte att man säger att de ska komplettera polisen. Risken är att gränsen suddas ut, att man ersätter poliser med ordningsvakter eftersom det blir enklare och billigare att ta någon från bygden. Det är den första faran. Sedan handlar det om vilken utbildning de har, kontra vår. I dag går man nästan tre år på polishögskolan ­ för dem rör det sig om timmar. Det känns inte bra om man tror att man kan ha dem till att göra husrannsakan och ta hand om ammunition och vapen. De är utan utbildning och utan de skydd vi poliser har.
Det säger Sune Jacobsson, som menar att en bättre ­och nödvändig ­lösning är fler poliser.
­Nu får vi betala priset för de neddragningar man hade på polishögskolan på 70-talet. Man måste fortsätta öka intagningarna till polishögskolan. Det finns duktiga ungdomar som inte kommer in fast de är behöriga ­ de får helt enkelt inte plats.
Att allt färre poliser vill arbeta i glesbygden är ett problem som måste lösas, menar Jacobsson.
<span class=MR>Ogillar idén om "halvpoliser"</span>
­Man måste göra det mer attraktivt, exempelvis genom att höja lönen. Till sist ­ om man hårdrar det ­kommer inga poliser till glesbygden eftersom där ändå finns ordningsvakter som ska fungera i de flesta funktioner. De blir som någon slags "halvpoliser", ett B-lag, lite överdrivet sagt. Varför ska glesbygden ha sämre poliser än städerna? Det är bättre att försöka utbilda fler poliser, det har varje människa i Sverige rätt till.
Jacobsson menar att det finns bra delar i utredningen också, men att många saker måste lösas innan vissa förslag i delbetänkandet kan diskuteras ­ exempelvis det om ordningsvakternas vidareutbildning och ökade befogenheter.
Han nämner att Gotlandspolisen redan använder sig av ordningsvakter vid vissa tillfällen; exempelvis som arrestantvakter vid storhelger eller som avspärrningsvakter vid brottsplatser.
Förslaget är alltså ett försök att frigöra resurser, något Jacobsson menar att man kan göra genom att exempelvis lösa transportfrågor till och från häkte och tingsrätt på annat sätt än med polisens hjälp ­ så länge det inte är bråkigt ­ och genom att starta separata tillnyktringsenheter.
­ Det måste vara bättre att en polis är ute på gatan än att han ska sitta och titta på en fyllerist i en cell.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!