Vårtecken: Slagsmål
Helgens våldsamma slagsmål mellan ungdomar i Visby är ett vårtecken som oroar.
Men det finns en baksida.
- De senaste åren har det varit en trend att ungdomsbråken poppar upp till och från när det blir ljusare och varmare, säger Marika Gardell, verksamhetschef för ungdomsgruppen inom kommunens socialtjänst.
I helgen var det flera slagsmål i Visby med ett stort antal ungdomar inblandade.
Men varken polisen eller ungdomsgruppen vill kalla det gängbråk. Ett gäng är en fast grupp och det handlar det inte om i dessa bråk, säger kriminalinspektör Fredrik Persson vid Visbypolisen.
- Däremot ser vi att antalet misshandlar utomhus ökar, på Gotland såväl som i nästan hela övriga landet, säger Fredrik Persson.
- Att man söker den här stämningen, ofta slåss om bagateller bara för att få slåss, tycker jag är något vi bör fundera över, säger Marika Gardell.
Mår dåligt
Många undersökningar visar att allt fler ungdomar mår dåligt, känner ett utanförskap och stor press bland annat till följd av utslagning redan i skolan och arbetslöshet. Hos en del tar sig frustrationen uttryck i aggressivitet och bråk.
Datorer och mobiltelefoner är verktyg som används flitigt av ungdomar. Många är inne på Lunarstorm eller andra sidor på internet. Och det är ofta där bråken börjar, säger Marika Gardell. Man retar sig på någon eller något en person gjort, mailar, sms:ar och ringer runt, bestämmer tid och plats för att göra upp.
- För oss gäller det att i ett tidigt skede hitta potentiella bråkmakare för att förebygga misshandel. Vi försöker ha hög polisiär närvaro där ungdomar samlas, säger Fredrik Persson. Och vi samarbetar med ungdomsgruppen och socialtjänsten.
Men misshandel med många inblandade tar mycket av våra resurser i anspråk, både vid det akuta skedet och i samband med utredningar efteråt.
Ungdomsgårdarna
Ungdomsgruppen arbetar med ungdomar under 18 år. Förra våren när ungdomsbråken började lade man ned ett stort jobb på att identifiera ungdomar som riskerade att hamna i situationer med bråk, pratade med dem, kontaktade föräldrar och lyckades få sommaren att bli ganska lugn.
- Många lite äldre ungdomar som slåss och agerar har ofta en "svans" av yngre omkring sig. Kan vi få tillbaka dem till ungdomsgårdarna så har dessa bråkmakare inte samma stöd. Det kan ha en dämpande effekt, tror Marika Gardell.
Balansgång
Fortsätter bråken kommer ungdomsgruppen att utöka sin uppsökande verksamhet där de åker runt på platser där man tror att ungdomarna är. Genom samarbete med fritidsgårdarna får de ofta signaler om vad som är på gång.
- Men det är en balansgång. Trappar vi och polisen upp vårt uppsök så kan det få motsatt effekt och trissa upp ungdomarna.
Så jobbar vi med nyheter