”Tack vare undersökningen vet vi var problemen finns”, säger Mattias Edsbagge, chef för miljö- och hälsoskyddsenheten.
Slutsatserna kommer från den så kallade 200-undersökningen. I vanliga fall görs den vart femte år med 100 slumpvis utvalda brunnar som underlag, men på grund av pandemin dröjde den undersökning som skulle utförts 2020 till sensommaren 2022.
Genomgången – som denna gång utökats till 200 enskilda vattentäkter – visar att andelen otjänliga prover ökat från 30 procent till 37,5 procent sedan förra provtagningen 2015.
I merparten av dessa fall anges ”mikrobiell påverkan” vara orsaken. Även förhöjda halter av bekämpningsmedel, nitrit och nitrat noteras.
– Grundvattnet på Gotland är sårbart då jordlagren på många ställen är mycket tunna och det finns snabba transportvägar från markytan till grundvattnet via spricksystem i berggrunden. Detta ger ett dåligt naturligt skydd mot föroreningar, säger Mattias Edsbagge, chef för miljö- och hälsoskyddsenheten, i ett pressmeddelande.
Vad beror då denna ökning på? I den rapport som lagts fram finns följande resonemang:
”En orsak till den ökade andelen otjänliga prover kan vara att de senaste somrarna generellt varit torrare och grundvattennivåerna har varit under eller mycket under det normala. En följd av detta kan vara minskad vattenomsättning i brunnarna vilket kan ha påverkat resultatet.”
Till viss del kan det också handla om att e-colibakterier bedöms annorlunda i dag jämfört med tidigare. I den senaste undersökningen underkändes 23,5 procent av vattentäkterna med hänvisning till just e-colibakterier.
I rapporten pekar man dessutom på att otjänliga prover är vanligare i grävda brunnar:
”Grävda brunnar är oftast äldre, vilket kan innebära att underhållet är eftersatt vilket kan ge en större risk för ytvattenpåverkan. Dock fanns inte ett lika tydligt samband mellan åldern på brunnen och andelen otjänliga prover.”
Provtagningarna har gjorts sedan 1990. Ökningen av andelen vattentäkter med "mikrobiell påverkan" har noterats ända sedan 2010.
Resultaten i undersökningen är kanske inte de mest upplyftande, men Mattias Edsbagge understryker att kunskap är en förutsättning för förbättringar.
– Undersökningen ger både oss och fastighetsägarna en bra indikation på var problemen finns och vilken typ av problem som är vanliga på den platsen. Vi arbetar brett med vattenfrågan ur flera aspekter, förra våren infördes anmälningsplikt för nya brunnar och genom Klart Vatten uppmärksammar vi fastighetsägare om vad som behöver göras för att uppfylla dagens krav på avloppsrening, säger han.