Växter som klarar tuffa förhållanden kan bli möjliga att köpa om några år

Att det skulle kunna gå att sprida både narcisserna och jordgubbarna kan ses som lite bonus.
För lantbruksuniversitetet SLU, dit Centrum för biologisk mångfald hör, handlar det lika mycket om att spåra, identifiera och bevara de gamla sorterna. Helt enligt FN:s världsomspännande aktionsplan där man arbetar för att slå vakt om växtgenetiska resurser. Alltså kvaliteter som kan gå förlorade om man inte ser till att fång aupp dem, och bevara/utveckla dem. Programmet antogs av regeringen för drygt fyra år sedan och kallas POM Programmet för odlad mångfald.
Trög insamling
Men insamlingen av växtmaterial har varit lite trög på Gotland, bland annat. Från Lund har cirka 500 växter skickats in
Men vi har hittills inte fått in ett enda bidrag från Gotland, konstaterar Mattias Iwarsson.
Nu handlar insamlandet inte "bara" om narcisser och jordgubbar. Frukter, bärsorter, grönsaker ingår också i det som man hoppas ska formas till en dammsugning efter våärdefulla arvsanlag.
Men det ska vara dokumenterat gamla kulturväxter, alltså exemplar där man säkert vet att det finns anledning att kosta på DNA-analyser.
Mattias Iwarsson exemplifierar:
Det vi vill ha är till exempel växter från ett gammalt torp från tidigt 1900-tal där man vet att de som bodde på torpet, också odlade. Helst vill vi ha fotografier också, inte bara på torpet utan gärna på paret som bodde där gärna bilder från arbetet i trädgården...
Drömbilder
Drömbilderna från Gotland lyser liksom plantor, frön och/eller lökar med sin frånvaro.
Och det trotsa att vi vet att det finns växter på Gotland som är värda att samla in.
Nu råkar Mattias Iwarsson på Centrum för biologisk mångfald leda sommarkurser på Gotska Sandön för amatörbotanister. Hans besök där och kontakterna med bland andra Gun Ingmansson och Jörgen Petersson i Gotlands botaniska förening, har fört utvecklingen i rätt riktning. I maj i år besökte han Sandön och fick då så blommande narcisser på en plats där man vet att det funnits en boning tidigare bland annat strax norr om Hamnudden. Han bedömde att det fanns tillräckligt med blommor för att bestånden skulle tåla att lämna ett bidrag till forskningen.
Och så råkar det finns några gamla jordgubbsplantor på Sandön, sannolikt ditförda, planterade och varsamt vårdade av familjen Hörlin för länge sedan, vid Tärnudden. Nu har Mattias Iwarsson fått tillstånd att samla in både narcisser och jordgubbsrevor.
Sega gubbar
Jordgubbarna har ju klarat mycket hårda väderbetingelser och genom att de visat sig vara härdiga, kan man tänka sig att deras genetiska kvaliteter går att nyttja. Det samma gäller narcisserna. Jag vet ju att om man köper en kruka med narcisser av en vanlig sort hos en trädgårdshandlare och sedan planterar ut dem, så är de borta efter fem år. De klarar inte klimatet.
Och det ju vara klokt om vi kan bidra till det tas fram riktigt härdiga sorter. Sådana ska man se till att sprida till folk via handeln.
Genetiska skatter
DNA-analyserna kommer att visa om jordgubbar och narcisser är släkt med kända sorter.
Han tycker också att det finns anledning för folk med gamla hus att kolla i skåp och lådor efter fröpåsar modell äldre. Där kan finnas små genetiska skatter som absolut inte ska kastas. Man gör med fröpåsarna som med växterna kontaktar Botaniska trädgården och POM-projektet och berättar vad man har.
Kontakten tas då med Agneta Isaksson, Botaniska trädgården i Uppsala, tel 018-471 28 38, om man inte vill skriva: Agneta Isaksson, Botanisk trädgården, Villavägen 8, 752 36 Uppsala.