Växtkraft, bidrag och samverkan Så skapas en levande landsbygd

Alla har dåligt med pengar, men vad som främst saknas är fantasi för hur man ska nyttja resurserna! konstaterade arrangerande Länsbygderådets ordförande Ingvar Ronström.
Vad som behövs för att vända trenden är kreativitet och samverkan och där har Gotlands kommun ett stort ansvar, menade Ingvar och tog ett par Norrlandskommuner som exempel. Där man låtit befolkningen ta hand om både beslut och ekonomi och därmed kunnat driva olika verksamheter vidare.
Ett lokalt exempel där modellen inte anammats är distriktssköterskemottagningen i Burgsvik, där kommunen inte nappade på privatföretaget Suderhälsans erbjudande att ta över driften. Beslutet har skapat stor oro och frustration möjligen helt i onödan, menar Ingvar.
Vi vill att man först ser över alla möjligheter till samverkan, innan man fattar beslut om att lägga ner. Trenden måste inte gå nedåt. Vi kan påverka läget, men många måste hjälpa till!
Neddragningarna inom landsbygdsservicen var en given fråga under årets Sockenting. I ett grupparbete fick deltagarna svara på frågor som vilken offentlig och privat service som måste finnas, vilka samordningsvinster som kan göras och hur lokalinvånarna kan få större möjlighet att påverka besluten för det sågs som ett måste!
Man diskuterade också i vilken utsträckning socknarna själva är beredda till samverkan eller kooperativ för att rädda nedläggningshotad verksamhet. Det visade sig att viljan är stor, bara det möjliggörs av väl underbyggda och ekonomiskt kreativa beslut.
Förhoppningen är att frågorna ska diskuteras vidare i "tankesmedjor" ute i socknarna och sedan omsättas i praktiken.
Det är i möten mellan människor man föder idéer som kan skapa utveckling, konstaterade Ronström.
Han menade vidare att man inte får glömma bort sommargotlänningarna, som ofta har mycket vilja och kunnande att bidra med. Kan man få dem att trivas och se möjligheterna kan de dessutom bli fast boende och en permanent del av bygdens utveckling.
<span class=MR>Konkreta verktyg</span>
Under tinget presenterades konkreta verktyg som kan underlätta för befintliga och möjliga föreningar och företag att förverkliga idéer om konstruktiva vägar in i en bärkraftig framtid med en levande landsbygd.
Inom EU:s ramar finns många bidrag riktat till olika verksamheter, exempelvis Leader+, Mål 2 Öarna och Växtkraft Mål 3. Dessutom förfogar Länsbygderådet över närmare en halv miljon kronor, pengar som förhållandevis enkelt kan sökas som "bygdepeng" eller till "miniprojekt".
För att få bygdepeng ska man anordna ett storforum, en tankesmedja, som ska riktas mot kulturell, social och företagsmässig utveckling av bygden. Flera konkreta resultat som "knoppat" tack vare bidragsmöjligheterna redovisades.
Finns bara idéerna så finns pengar att söka, menade Ingvar.
Ett gott exempel som lyftes fram var möteslokalen, prästgården i Vamlingbo, som tagits över av Heligholm Utvecklings AB. Det lokala bolaget bildades just efter en tankesmedja.
Det kan se otroligt flummigt ut, men det är där det börjar!
Det säger Jan Larsson, ordförande i utvecklingsbolaget, vars främsta uppgift är att förmedla kompetens och resurser till och mellan lokala företag.
Bolaget har stora planer. Dels för prästgården, där man ska anlägga ett kafé, museum och ett Naturrum, dels för Sudret i stort. Jan Larsson ville inte gå in exakt på planerna, men det verkar luta åt att det ska etableras turistboende och relaterade verksamheter.
Enbart satsningen på prästgården beräknas kunna ge 5-6 årsarbeten, plus en rad synergieffekter. För Sudrets 450 fasta hushåll kan det betyda mycket, menade Larsson, som presenterade företaget och dess idéer under Sockentinget. Han hoppades att exemplet kan inspirera andra till att skapa bärkraftiga lokala lösningar.
Vi kan inte ropa på Visbys hjälp utan vi måste agera själva. Företagande är en förutsättning för att folk ska kunna leva och tjäna pengar här. Kommunal service följer per automatik på ett bärkraftigt näringsliv!