Vem har rätt till de elva miljonerna?

Striden om 11 miljoner kronor har inletts.
Under fem dagar ska tingsrätten utreda om rederichefen vid Rederi AB Gotland gjorde sig skyldig till mutbrott i samband med byggandet av de nya snabbfärjorna.

Gotland2004-08-17 04:00
Det är en fortsättning på den muträttegång som inleddes förra året, men som fick ett plötsligt slut då den huvudåtalade begick självmord i häktet och åtalet avskrevs.
I går inleddes huvudförhandlingarna i det tvistemål som ska avgöra vem som har rätt till kvarstaden på 11 miljoner kronor; dödsboet eller staten.

Mutor, rederirabatter eller konsultarvoden ­ vad är det egentligen för pengar som sattes in på den nu avlidne rederichefens konto i Schweiz?
Att pengarna, över 11 miljoner kronor mellan åren 2000 och 2002, sattes in är både åklagare och försvar överens om, men inte varför eller vad de skulle användas till.
De pengar som finns kvar på rederichefens konto ska tillfalla dödsboet, hävdar dess företrädare, advokat Jonas Reiner, och pekar på att det rör sig om rederirabatter och legala transaktioner som gjorts för att bland annat finansiera det merarbete som har krävts när byggandet av kinafärjorna blev mer problematiskt än beräknat.
Åklagare Kjell Lilieholm hävdar å sin sida att rederichefens arbete har legat inom ramen för hans heltidssysselsättning på ledningsnivå inom rederiet. De pengar som inblandade underleverantörer har satt in på det privata kontot har gjorts på begäran av rederichefen. Det rör sig om mutor, pengar som har intjänats på otillbörligt sätt, och ska därför inte tillfalla dödsboet, utan, vilket staten begär, förverkas.
<span class=MR>Flertal aktörer</span>
Det är en snårig rättegång. Den berör ett händelseförlopp som har utspelat sig i ett flertal olika länder, med ett flertal olika aktörer. Givetvis försvåras processen ytterligare i och med att "huvudkällan" inte längre lever.
För åklagaren, Kjell Lilieholm, rådde det dock ingen tvekan om att det är just mutor det handlar om.
Han tog i tur och ordning upp de utbetalningar som har gjorts från underleverantörerna till varvet, finska Wärtsilä och Rolls Royce (f.d. Kamewa).
­ Pengarna, totalt 11,2 miljoner kronor, sattes in på ett dolt, privat nummerkonto i Schweiz.
Bland annat tog han upp ett av kraven om betalning som rederichefen hade skrivit på blankt papper, det vill säga utan rederiets faxhuvud och enligt åklagaren därmed privat. Faxet skickades till Rolls Royce som upprättade en kreditfaktura, en intern sådan.
<span class=MR>"Lögnaktig"</span>
­ Detta är en fullständigt lögnaktig handling. Underleverantörens konto har belastats men man har inte skickat något meddelande till rederiet om det. Det bokförs hos Rolls Royce som provision.
I samband med en annan utbetalning från Rolls Royce till kontot i Schweiz bokförs Wärtsilä som betalningsmottagare. Alltså helt osanna uppgifter, enligt åklagaren.
Även Wärtsilä har gjort liknande inbetalningar till rederichefens privata konto.
När det gäller det arbete som enligt rederichefen hade utförts av hans konsultföretag, det Singaporebaserade Euro Marines, tyckte åklagaren att det var konstigt hur betalningarna hade skett.
­ Pengar har betalats in till det privata kontot, trots att det fanns ett konto i Euro Marines.
Kjell Lilieholm hänvisade också till den förra rättegången då rederichefen erkände att han har tagit emot pengar i sin tjänsteutövning och att han avsåg att berika sig. Rederirabatter hade han inte hört talas om.
Han underströk att den rederianställde fartygsinspektören, som tog emot 365 000 kronor från sin chef (pengar från Rolls Royce) dömdes till ett och halvt års fängelse.

<span class=MR>Tidpunkt för brott</span>
Vad är då en muta? Här hade försvarare och åklagare olika uppfattningar.
­ Jag tycker inte att jag har blivit så mycket klokare efter åklagarens sakframställan, sade Jonas Reiner och menade att försvaret fortfarande ställde sig frågan hur och när i händelseförloppet som brotten enligt åklagaren har begåtts. Är det när löfte om pengarna ges, när löftet sedan vidmakthålls eller när krav om betalning sker?
­ Varje moment är brottsligt, svarade åklagaren.
Jonas Reiner framhöll att i hans värld är en muta något man betalar för att få något.
­ Här är det ju först efter det att kontrakten har skrivits som rederichefen har begärt pengar. Varför?
Åklagaren förklarade att när det gäller tidpunkten menar han att betalningarna har skett i samband med ­ och även varit en förutsättning för ­ upphandlingarna.
­ Det är det som är det viktiga, inte exakt när överenskommelsen har gjorts, sade han.

<span class=MR>Luddigt begrepp</span>
Jonas Reiner, som ansåg att begreppet "i samband med" var luddigt, lade i sin skriftliga bevisning bland annat fram ett meddelande från Rederi AB Gotland från mars 1997. Redan här meddelar rederiet att man godtar nuvarande Rolls Royce som underleverantör. Detta skedde mer än tre år innan pengarna från underleverantören utbetalades till kontot i Schweiz.
Det var således redan på ett tidigt stadium klart att Rolls Royce, av tekniska skäl, var den enda möjliga leverantören av det vattenjetaggregat som det rörde sig om. Eftersom valet av leverantör redan var klart fanns ingen anledning att betala mutor.
Jonas Reiner framhöll att rederichefen, som hade ett mycket stort ansvar för byggnationen av färjorna, hade utgifter som skulle täckas av de pengar som sattes in på kontot. Det gällde allt från omkonstruktioner till att förse det kinesiska varvet, som aldrig tidigare byggt den här typen av färja, med utbildning. Därmed kom han in på "alla de problem som fartygsbygget i Kina förde med sig", vilka i sin tur medförde stora utgifter.
Han tog även upp rederichefens arbete med att under projektets gång pressa ner priserna avsevärt.
Jonas Reiner gav en förklaring till varför rederichefen vid tidigare förhör har sagt att han inte kände till rederirabatterna.
­ Det är ett påstående som vi tror är felaktigt. Hela hans liv kretsade runt rederiet och hur han skulle undvika att skada bolaget. Han var väldigt lojal. Därför valde han att tala om konsultarvoden i stället för rederirabatter.
Efteråt avfärdade Kjell Lilieholm försvarets sakframställan som "rent påhitt" och underkände den bevisning som lagts fram.
­ Pengarna byter skepnad under resans gång, konstaterade han.
Förhandlingarna fortsätter i dag med vittnesförhör med en av de i tingsrätten bestickningsdömda som sedan friades av hovrätten (ett viktigt utslag för dödsboet), samt Wärtsiläs företrädare.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om