Venuspassagen kunde ses vid gluggar i molntäcket
Öns astronomientusiaster jublade. Den historiska Venuspassagen kunde observeras.I alla fall då och då mellan molnbankarna.
Fantastiskt, ett lyckorus, det är 122 år sen någon såg det senast, inte någon gång under 1900-talet var det möjligt, konstaterade han.
Nej, det är inte precis var dag det går att observera en Venuspassage. Ingen i dag levande människa hade sett någon. Förra gången var nämligen 1882. Och på tisdagen var tidscykeln kl. 07.19-13.22. "Ser du nån prick?" var därför tisdagens standardfråga till Sören Gannholm från passerande på skolgården. Och visst syntes den, "Pricken" alias Venus, när det med ojämna mellanrum uppstod gluggar i molntäcket.
Hade tisdagens väderlek varit snäppet sämre hade alla observationer på ön varit omöjliga som fallet var på andra håll i landet. Sören Gannholm vet hur retfullt avgörande rådande dagsväderlek kan vara och spoliera himlafenomen som det går långt mellan möjligheterna att observera.
Tre gånger har han varit på plats utomlands USA, Tyskland, Finland för att ta del av solförmörkelser. Alla gångerna förgäves. Enda gången han sett en sådan i verkligheten är på Gotland, den klassiska med perfekt sol 1954.
Då var jag sju år och då väcktes också mitt astronomiska intresse.
Därför var han påtagligt nöjd med tisdagens utfall. Venuspassagen gick att ta del av om än i korta intervaller innan retfulla molnformationer åter skymde solen och där himlen omväxlande syntes hoppfullt blå eller negativt totaldisig.
<span class=MR>Direktobservation</span>
Själva observationen fungerade så att solen via teleskopet projicerades på ett vitt pappersark där Venus syntes som en liten, svart prick.
Men fenomenet var också möjligt att observera direkt med blotta ögat via ett solfilter. Eftersom man blickar in i solen så måste man liksom vid solförmörkelse ha någon form av ögonskydd.
Någon praktisk betydelse har fenomenet inte längre, inga beräkningar sker utifrån Venuspassagen.
Utan främst handlar det om att få vara med om något historiskt. Och med dagens teknik kunde de som befann sig på orter där molnen omöjliggjorde en direktobservation trösta sig med att det gick att följa händelsen via nätet.
Venuspassagen sker i cykler om 105/122 år. Då kommer de i par med åtta års intervall. Senast fenomenet förekom var 1874 och 1882. Nu följs årets möjlighet av en passage 6 juni 2012 varpå det dröjer 105 år till nästa tillfälle. Men den 2012 kommer inte att synas lika bra på våra breddgrader, då måste man bege sig norrut till midnattssolen. Och sen låter nästa passage vänta på sig till 2117.
Fotnot: En Venuspassage innebär att planeten Venus under sex timmar vandrar framför solskivan, passerande mellan jorden och solen. Under vandringen avtecknar sig Venus visuellt som en svart prick mot solen.
Intresserade. Med jämna
mellanrum kom kolleger och elever fram och undrade om det syntes något.
Solfilter. Via solfiltret kunde Sören Gannholm iaktta himla-
fenomenet direkt.Foto: HENRIK RADHE
Venuspassagespanare. Sören Gannholm riktar in teleskopet.
Så jobbar vi med nyheter