"Vi är bara i början av en utförsbacke"

Hur många skolor för de yngre eleverna som finns kvar är det ingen som ens vågar spekulera i.
Men sannolikt kommer ett antal att ha lagts ned. Eleverna kommer helt enkelt att vara för få.
Barn- och utbildningsförvaltningen har under året tagit fram nya prognoser för elevutvecklingen på ön. För varje skolområde finns prognoser som sträcker sig fram till år 2020.
Utvecklingen ser något olika ut i de olika områdena. Men en tydlig trend finns överallt. Kurvorna pekar nedåt.
Elevantalet sjunker; antalet barn minskar.
Allra värst utsatt är Sudrets södra skolområde. Åren fram till 2020 beräknas bara 21 eller 22 barn födas per år i det området.

Handlar om landsbygdens framtid
Det betyder att alla barn som föds ett år i princip ryms i en enda klass. Och det innebär i sin tur att det bara finns elevunderlag för en enda skola. Och vilken skola blir det då som blir kvar - Öja eller Havdhem?
Det där är frågor som ingen vet svaret på än. Diskussionen har knappt börjat.
En som slagit larm om den här utvecklingen är rektorn i Garda, Mats Hanell, även samordningsansvarig för Sudrets skolor.
Han menar att något måste göras, annars är hela samhällsutvecklingen i fara.
- Det här handlar inte bara om skolan, säger han. Det handlar inte bara om osäkra lärarjobb och ovisshet om barnens skola. Det är mycket större, det handlar om hela samhällsutvecklingen; om landsbygdens framtid.
Han menar att det vi ser nu, med minskat antal klasser i flera skolor i höst och omflyttning av lärare, bara är början.

Dystra prognoser
- Vi står i början av en lång utförsbacke, säger han.
Och det han lutar sig mot i sina uttalanden är dels siffror på det elevunderlag man vet finns de närmaste sex åren, det vill säga antalet barn födda åren 2000 till och med 2005, och dels BUF:s prognoser som sträcker sig till och med år 2020.
Prognoser som för övrigt stämmer väl med länsstyrelsens befolkningsrapport från i fjol, där man spår en kraftig minskning av antalet barn och unga (-2 600) och en ännu kraftigare ökning av åldersgruppen över 60 år (+4 500) fram till år 2015.

Sjunkande födelsetal
De första åren på 2000-talet har präglats av låga födelsetal, ungefär 500 barn har fötts per år, vissa år något färre, andra något fler. Siffror långt ifrån babyboomens år runt 1990 då uppemot 1 000 barn föddes per år på Gotland.
Men de är även lägre än åren dessförinnan då en årskull beräknades till cirka 700 barn. Och det som är allvarligt är att de låga födelsetalen spås bestå, och ha en svag lutning nedåt för att 2020 ligga på 453 födda barn på Gotland.
I höst finns det förskoleklasser på södra Gotland som bara kommer att ha två eller tre elever. Mats Hanell nämner Stånga och När. Han säger också att allt fler skolor kommer att bli beroende av regionalt stöd för att klara sin verksamhet.
- Eleverna blir så få att elevpengen inte räcker, förklarar han.

Skolorna tappar många elever
Tidigare har detta bara gällt ett fåtal skolor, till exempel Fårö skola. Men bara de allra närmaste åren kommer många skolor att tappa väldigt många elever och då måste de elevrikare skolorna dela med sig av sina elevpengar för att verksamheten i de små ska kunna gå runt.
I Stånga skola kommer elevantalet på fyra år att minska med 34 elever. 51 barn slutar (går till högstadiet) men bara 17 nybörjare kommer till.
När skola minskas med 26 elever, Öja med 15, Rone skola med 13 och Havdhem skola kommer om fyra år att ha tappat 49 elever!
Ser man till högstadiet kommer Högbyskolan i Hemse att mer än halvera sitt elevantal under perioden fram till år 2020. Det beräknas minska från 448 elever vårterminen 2007 till 210 år 2020.
Högstadiet i Klinte beräknas få en liknande utveckling, erlevantalet minskar från 302 till 147.

Bara en högstadieskola på Sudret?
Sammantaget kommer det således att finnas färre högstadieelever år 2020 i Klinte och Hemse sammantaget än vad enbart Höbyskolan har idag. Eller enbart Klinteskolan.
Mats Hanell tar det inte för otroligt att det bara finns en högstadieskola på södra Gotland då. Att de två enheterna tvingats slå ihop. Men hur skolorganisationen kommer att se ut vill han egentligen inte spekulera i.

Vill lyfta frågan
- Det är politikernas sak, säger han.
Det han vill är att lyfta frågan, få både allmänhet och politiker att se allvaret i utvecklingen och försöka hitta sätt att bryta den.
- Om ingenting händer, hur kommer det då att se ut på södra Gotland om 20 år, funderar han. Vad kommer vi att ha för samhälle?

"Vi är bara i början av en utförsbacke"

År 2020 finns kanske bara en högstadieskola på södra Gotland. I Hemse eller i Klinte. Och antalet elever där kommer att vara färre än vad var och en av skolorna har idag.

År 2020 finns kanske bara en högstadieskola på södra Gotland. I Hemse eller i Klinte.
Och antalet elever där kommer att vara färre än vad var och en av skolorna har idag.