Vi avverkar alldeles för lite!

Gunnar Norrby påpekar att det handlar om att få skogsägaren att bli intresserad och se det som en självklarhet att utnyttja skogen. Många skogsägare är jordbrukare och måste inse att även skogen ska ingå i gårdens drift. Det är lika noga att planera skogsbruket som att planera vårsådden.
Ska man vara riktigt effektiv så ska man planera nästa vinters avverkning redan på våren, påpekar Gunnar Norrby.
Oftast ser verkligheten ut på ett helt annat sätt eftersom jordbrukaren inte lägger in skogen i sina planer över huvud taget. I grunden beror det här på ett gammalt synsättskogen såg man som en bankbok och den tar man av när man verkligen behöver.
Förr sa man att den som högg mycket i sin skog hade det dåligt ställt. Det handlar om gamla myter som är svåra att ändra på, säger Gunnar Norrby.
Han berättar att det finns skogsägare som ser avverkning som ett problem, att det är mycket bekymmer som kommer med ett hygge i form av planteringar och röjningar.
Skatten inget problem
Framför allt är det många som har för sig att skatten blir ett problem men det handlar inte om så mycket skatt om man använder sina pengar klokt, menar Norrby.
Enligt Norrby finns det ingen gren inom jordbruket som är så förmånligt som skogsbruket. Pengar från skogen kan man sätta in på skogskonto och man kan dela upp pengar under flera år när man har gjort en avverkning.
Gunnar Norrby tror inte att det handlar om bristande kunskaper eftersom det har varit så många informationsmöten.
Jag skulle hellre vilja säga att folk kanhända inte lyssnar tillräckligt på det här. Många ser inte till skogens bästa heller. Skogen mår mycket bra av avverkning. Skogsfolk sa förr i världen att det bästa för skogen är yxan och det ligger det rätt mycket i faktiskt.
Själv hugger han i stort sett tillväxten och han ökar tillväxten hela tiden.
han säger att det växer bara bättre och bättre.
Jag har också förmånen att ha bland de bördigaste markerna som finns på Gotland.
Lust att prova på
Gunnar Norrby tycker att det är intressant att prova nya grepp i skogen. Han planterar lärkträd och säger att om lärken får de rätta betingelserna så finns det nästan ingenting som slår den i tillväxt. Han har planterat ett par tusen lärkplantor. De äldsta är drygt tio år och har de längsta i dag en längd på åtta meter. Han måste snart börja avverka.
Norrby tycker dock att det är svårt att ge andra råddet som lyckas på ett ställe, lyckas inte på ett annat stället även om man tycker att förutsättningarna verkar vara likartade. Det har också att göra med hur vädret är under planteringsåret.
Hybridasp är något som skogsägare pratar mycket om nu. Även denna har Gunnar Norrby provat.
Enligt honom ska hybridaspen vara ännu ett strå vassare än lärk. På de bästa jordarna trivs den men det ska vara bra jordar, konstaterar Norrby.
De som jag har planterat på bra jord växer med en och en halv meter om året, säger Gunnar Norrby.
Det svåra är att se gränsen mellan dålig och bra jord, det kan vara som skillnaden mellan en höstnatt och en sommardag, enligt Norrby. På dålig jord står lärken och bara lever, men på bra jord sticker den iväg.
Lärk kommer ju aldrig att bli något stort här på Gotland. Det är bara några entusiaster som jag och några till som håller på med sådant här för vår egen skull, för att vi tycker att det är roligt, säger Gunnar Norrby.
Något som lyckats
Norrby avslöjar att om man är pigg på att prova på nya grepp i skogsbruket så får man även vara beredd på att ibland gå på nitar. Något som han tycker har lyckats riktigt bra var att plantera björkskärmar och sedan plantera gran under dessa.
Hans bördiga marker är samtidigt mycket bra björkmarker men just att få frostskyddet över granen betyder enormt mycket, säger han:
Det här gör att granen sätter fart med en gång, annars kan den stå i fem-sex år innan det händer något.
Han har även planterat gran utan att markbereda och tycker att det går ypperligt.Det han tycker att han har lyckats riktigt bra med är de åkrar han har planterat igen med talldet handlar om dålig mark där tallen har tagit sig bra.
Det viktigaste enligt Norrby är dock att plantor kommer i jorden i rätt tid på våren. Blir de bra planterade så klarar de sig oftast bra.
Bra med plantförsäkring
Gran är känslig för torrår. Han berättar hur 25000 plantor dog under torråret 1992. Vid ett sådant tillfälle är det bra med plantförsäkring.
Den ska jag verkligen ge ett plus för. Det kostar en del när man betalar in premien men när sådant här inträffar är det mycket bra med plantförsäkringen.
Samma sak inträffade för Gunnar Norrby på samma ställe under 1994 som också var ett svårt torrår.
Gunnar Norrby har runt 250 ha produktiv skog. Han har inga större nyckelbiotoper.
Han berättar att många markägare är skeptiska till nyckelbiotoper och i många fall kanske det handlar om bristande information.
Det handlar inte om kronor och ören utan just känslan av att myndigheterna tar av en något som man har haft i all sin tid. Många kanske inte har skött de här områdena alls och det är just därför de blir biotoper. Man kan vända på det också och säga krassthar du inte varit i den delen av skogen under femtio år så varför ska du då dit och arbeta nu?
Det gäller för myndigheterna att komma in rätt från början, får de markägaren att ilskna till så blir det inte lätt i fortsättningen, säger Gunnar Norrby.
Nyckelbiotoper
Enligt Norrby är det omkring 8 procent av öns skogsareal som kommer att bli nyckelbiotop. Han anser att det många gånger har gått lite hysteri i att myndigheterna måste hitta många biotoper, det blir en jakt på areal "som måste räddas".
Eftersom vi har klarat oss under tiden med kalkbränning på Gotland och under bröderna Graham, när de var här, så är de skogar vi har nu ingenting som vi förstör under tio år! konstaterar Gunnar Norrby.
Han berättar att 85 procent av skogsarealen på ön är privatägd och att vi har drygt 3000 skogsägare på Gotland.
Man kan jämföra med trädgårdar. Går du i tre tusen trädgårdar så hittar du inte två likadana. Att vi har all mångfald i dag beror på att vi inte har varit lydiga mot myndigheternas tidigare rekommendationer. Hade vi gjort som vi har blivit rekommenderade så hade mycket av det som kallas nyckelbiotoper idag, varit avverkade för länge sedan. Det är ofta så att vi har svårt att få upprättelse när vi har gjort någonting som är bra. Långt tillbaka i tiden skulle det hyggerensas och det skulle inte få finnas en buske kvar, berättar Norrby.
Det handlar om ytterligheter åt det ena eller andra hållet och nu tycker Gunnar Norrby att det är dags att man "kommer upp på vägen igen", på medelvägen mellan ytterligheterna.
Vi skogsägare måste dock bjuda till lite också, det handlar om samarbete!
Sveriges ryggrad
Vi får inte glömma bort att skogen är ryggraden i Sverige. Om inte annat så kan vi se det på aktiernaalla andra aktier har gått i botten medan skogsaktier har gått svagt uppåt. När det verkligen kniper till så är skogen stabil. Den är väl inte med i topparna men stabiliteten finns där, säger Gunnar Norrby.
När det gäller skogsnäringen på Gotland så påpekar Norrby att sågen är viktig eftersom vi måste förädla här på ön. Vi borde egentligen förhöja förädligsgraden ännu mera än vad som är fallet.
Sågen på Gotland är hjärtat och föreningen är själen, säger Gunnar Norrby.