I den nya skollagen som trädde i kraft 1 juli i år finns inskrivet att skolmaten ska vara näringsriktig.
Den ska inte bara vara gratis och mätta. Nu måste den vara nyttig också.
Tidigare fanns en rekommendation om att skollunchen borde ge cirka en tredjedel av dagsbehovet av näring. Man kan säga att det är den rekommendationen som nu blivit lag.
Inga ändringar
Men för Region Gotlands kök innebär det inga problem.
- Vi har följt Livsmedelsverkets rekommendationer gällande energinivån i många år, så vi behöver inte ändra något på grund av den nya lagen, säger Josefine Jessen.
På Gotland näringsberäknar man redan varje recept. Detta för att kunna garantera att måltiderna ger eleverna/barnen tillräcklig mängd energi.
Man har även en utarbetat måltidspolicy.
Allt detta gör att Gotland hamnar bland landets mönsterkommuner när det gäller skolmat.
Hälften saknar policy
En undersökning som organisationen Skolmatens vänner presenterade i förra veckan visar att nästan hälften av kommunerna struntar i att näringsberäkna skolmaten.
Och ungefär hälften av kommunerna saknar också kostpolitiskt program, eller måltidspolicy.
Skolmatens vänner riktar skarp kritik mot dessa brister. Men man kritiserade också att skolmaten ofta serveras för tidigt på dagen. I 86 procent av landets kommuner börjar man servera skollunchen redan före klockan 11. Och bland dem finns även Gotland.
Begränsad budget
I måltidspolicyn finns inskrivet att skollunch får serveras mellan klockan 10.45 och 12.30, vilket alltså inte är optimalt, enligt Skolmatens Vänner.
- Lunch före elva är för tidigt. Bra mat i rätt tid borde vara en självklar rättighet för våra barn, säger Annika Unt Widell på Skolmatens vänner i ett pressmeddelande.
Men frånsett att en del elever får sin mat för tidigt på dagen håller skolmaten på Gotland de uppsatta kvalitetsmålen.
- Vi erbjuder bra mat, slår Lena Boberg, som sköter måltidsplaneringen, fast.
Det är hon som sätter ihop matsedlar och gör recept. Och räknar ut att måltiderna har rätt näringsinnehåll.
Men det är ingen lätt uppgift. Råvarorna till varje portion får bara kosta 7,59 kronor. Och då ingår även kostnad för mjölk, knäckebröd och salladsbuffé. Kvar till själva huvudrätten är ungefär en femma.
- Budgeten är väldigt begränsad, det är svårt att få det att gå ihop. Men det går. Fast visst önskar jag att vi hade lite mer pengar så jag kunde göra lite roligare menyer; ha helt kött ibland och fet fisk, säger Lena Boberg.
Vilken är din egen favorit på skolmenyn?
- Köttfärs- och potatislådan med sallad till tycker jag är riktigt gott, svarar hon.
Vilken är barnens favorit då?
- Det varierar från skola till skola. Men spagetti och köttfärssås hör till favoriterna på många håll, liksom fisk, berättar Lena Boberg.