"Vi får aldrig acceptera våld"
Skoldirektör Peter Molin är bekymrad över det ökade våldet i de gotländska skolorna.
- Vi måste våga sätta gränser och ta vuxenansvar, säger han.
Lärarförbundets ordförande på Gotland, Inger Seffers, berättade i GT härom veckan om lärare som vänder sig till facket för att de inte längre orkar. I flera fall är det bråket och stöket som knäckt dem.
En lärare ringde till GT och sa att han nu bestämt sig för att säga upp sig. Efter att ha blivit misshandlad och hotad av elever vågar han helt enkelt inte gå i korridorerna längre.
Flera misshandelsfall
Under fjolåret inträffade flera misshandelsfall på gotländska skolor som polisanmäldes och ledde till rättegång och dom. Och i går hölls huvudförhandling i ett mål där en lärare misstänks för ringa misshandel efter att ha slagit en bråkande 10-årig elev.
Högste chefen för den kommunala skolan på Gotland, skoldirektören Peter Molin, känner allvar inför den situation vi har idag, och tycker att vi gått mot ett samhälle med mer och grövre våld:
Brist på respekt
- Våld som en del av skolans vardag får vi aldrig acceptera, lika litet som vi kan acceptera det i samhället i övrigt. Man har lättare att ta till grövre våld och grövre ordväxlingar i dag än man hade åtminstone i min ungdom. Jag tycker också det finns en brist på respekt för såväl lärare som överhet och vuxna överhuvudtaget.
Vilken hjälp kan en lärare få när situationen i skolan upplevs som hotfull eller ohanterlig?
- Det kan se litet olika ut i olika rektorsområden, det är den enskilde rektorn som beslutar om ordningsregler och hur man konkret jobbar med de här frågorna.
- Ärenden som rektorn inte anser sig kunna hantera själv, det kan till exempel gälla om han eller hon själv är den som utsatts för våld eller hot, hamnar här på förvaltningen och mitt bord. Förutom samtal och regelrätt krishantering kan en hjälp vara att få in fler vuxna i skolan. Jag har vid några tillfällen till exempel kunnat sätta av extra pengar så att en krisdrabbad skola kunnat anställa extra korridorvärdar, svarar Peter Molin.
Riktlinjer mot våld
BUF (barn- och utbildningsförvaltningen) har gemensamma riktlinjer när det gäller hur våld eller hot om våld ska hanteras på skolans arbetsplatser.
Där står bland annat att varje rektorsområde ska ha en konkret handlingsplan för hur våldssituationer bör hanteras.
I riktlinjerna står även:
Det är viktigt att alla hot och våldshandlingar tas på största allvar.
Ingen ska behöva känna sig rädd eller hotad i sitt arbete.
Varje rektor är skyldig att utreda risker för våld eller hot om våld.
Men trots regler och riktlinjer kvarstår problemen. Hur ser BUF på det?
- Vi har till exempel dragit igång föräldrautbildningen Cope - att få med föräldrarna tror jag personligen är väldigt viktigt. Vi har även startat en verksamhet kallad SET - social emotionell träning - riktad till eleverna. Det är en form av etikundervisning, man tar upp frågor som språkbruk, hur det ska vara i klassrummet och hur man ska bemöta varandra. Att formulera en gemensam värdegrund tror jag är oerhört viktigt. Och i det arbetet gäller det att få med alla parter - såväl skolpersonal som elever och föräldrar.
Finns det någon gemensam hållning i frågor som när föräldrar ska meddelas, och när man ska polisanmäla?
- Nej, det är sådant som varje rektor får avgöra. Jag kan tänka mig att man agerar lite olika beroende på bland annat elevens ålder.
Vilka möjligheter till repressalier finns för skolan gentemot elever som bråkar? Får man stänga av en elev, eller tvinga en elev att byta skola?
- Man får inte stänga av en elev och man får heller inte tvinga en elev att byta skola i grundskolan, det tillåter inte skollagen. Det enda en lärare har rätt att göra är att köra ut eleven från klassrummet för högst resten av lektionen. Läraren kan också besluta om kvarsittning högst en timme efter skoldagens slut.
Ingen isolerad företeelse
- Eleverna i grundskolan har alltid rätt att få undervisning, även de elever som bråkar och uppträder hotfullt. Men rektor har rätt att bestämma var undervisningen ska bedrivas och kan således besluta att en elev tillfälligt ska ingå i en annan undervisningsgrupp, i en annan skola eller om föräldrarna medger det få sin undervisning i hemmet.
Vad tror du själv om utvecklingen? Hur vill du möta den?
- Det krävs delaktighet från många håll. Våldet i skolan är ingen isolerad företeelse, det är en del av ett större samhällsproblem.Vi måste våga sätta gränser, våga ta mer vuxenansvar, säger Peter Molin.
Så här säger Skolverket om skolans rätt att tillrättavisa elever:
Våld får användas endast vid nödvärns- eller nödsituation.
Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av pågående undervisningspass.
En elev får aldrig avstängas från undervisningen även om han/hon uppträder hotfullt.
Vid överträdelser av skolans ordningsregler får påföljden inte strida mot någon lag eller författning.
Kollektiv bestraffning av elever är inte tillåtet.
En elev kan inte flyttas till annan skola av disciplinära skäl
(Detta gäller för grundskolan. För gymnasiet, som är en frivillig skolform, gäller delvis andra regler.)
Våld får användas endast vid nödvärns- eller nödsituation.
Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av pågående undervisningspass.
En elev får aldrig avstängas från undervisningen även om han/hon uppträder hotfullt.
Vid överträdelser av skolans ordningsregler får påföljden inte strida mot någon lag eller författning.
Kollektiv bestraffning av elever är inte tillåtet.
En elev kan inte flyttas till annan skola av disciplinära skäl
(Detta gäller för grundskolan. För gymnasiet, som är en frivillig skolform, gäller delvis andra regler.)
Så jobbar vi med nyheter