"Vi förlorar två miljoner kronor"
- För oss handlar det om en förlust på två miljoner kronor. Och frågan är om vi någonsin kommer att bli kompenserade för det.Det säger Kjell Nilsson, kassör i Hejnum hällar ekonomisk förening, om förändringarna av stödet till betesmark.Han är, liksom länsstyrelsen och LRF, kritisk till Jordbruksverkets förslag.
Foto: Tommy Söderlund
Men förslaget har, som GT tidigare har kunnat berätta, fått hård kritik från bland andra länsstyrelsen på Gotland. Också LRF, både centralt och lokalt, har starka invändningar.
200 000 per medlem
Och nu berättar Kjell Nilsson om hur de förändrade reglerna slår mot dem som försöker bevara det särpräglade gotländska beteslandskapet. Han är kassör i Hejnum hällar ekonomisk förening, Sveriges näst största sammanhängande betessamverkan med 1 600 hektar mark i Hejnum.
- För föreningen handlar det om en förlust på omkring en miljon kronor per år, det vill säga två miljoner kronor på de två år det är fråga om, säger Kjell Nilsson.
- Vi är tio medlemmar, så det blir en rätt stor summa per medlem. Det är bara att hoppas att det finns någon bank som är villig att ställa upp med lån under tiden.
Kommer i konflikt
De nya reglerna innebär, grovt förenklat, krav på färre träd och buskar för att marken ska kunna klassas som naturbete.
Men det typiska för gotländska betesmarker är bland annat en ganska riklig förekomst av lövträd.
Det är också något som staten uppmuntrar genom att de som håller bete får ett miljöstöd för att bevara särarten, och därmed också livsbetingelserna för ett flertal rödlistade djur och växter.
Och miljöstödet är större än gårdsstödet till naturbetet.
- Så det är inget alternativ att börja fälla en massa träd. Då kommer vi i konflikt med miljöintressena och blir av med det stödet, säger Kjell Nilsson.
Det stora problemet, enligt honom, är att reglerna ändras under pågående kontraktsperioder.
- Vi sitter fast i kontrakt med markägarna. De flesta löper inte ut förrän efter 2009.
- Det här skapar stor osäkerhet - vad vågar vi göra om man ändrar förutsättningarna med så kort varsel? Man måste informeras något år i förväg.
Litet hopp
En strimma hopp är att stöd kan komma att betalas ut i efterhand.
- Det har pratats om kompensation genom att gårdsstödet skulle ersättas av pengar via landsbygdsprogrammet. Men för det första så skjuter man kompensationen på framtiden. Och så vet man inte vilka som får kompensation. Delas det ut till alla? Eller till dem som drabbas?
- Det blir sällan som man utlovat, säger Kjell Nilsson.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!