"Vi gör uppror mot försämringar i Klinte"

- Hur skall vi göra uppror mot försämringarna i Klintehamn?- Man får ju tårar i ögonen bara av att se Statoil-skylten plockas ner!Anna Ulmstedt och Peder Ahlström var några som uttryckte sin oro över utvecklingen i Klintehamn när Klinte hembygdsförening i torsdags hade årsmöte.

Marianne Hult med några blad ur Robjens-bonden Antonius Krusells herbarium som nu dokumenterats av länsmuseet.

Marianne Hult med några blad ur Robjens-bonden Antonius Krusells herbarium som nu dokumenterats av länsmuseet.

Foto:

Gotland2008-04-07 04:00
- Det är en negativ utveckling i samhället, det tycks endast vara pengarna, kapitalet, som styr, sa föreningens ordförande Peder Ahlström och fick medhåll av årsmötet. Försvinner snart vår vårdcentral? sa man, och vad händer med den lagade maten i skolan och på Åvallegården?

Gemensam sak
Årsmötet bestämde sig för att ta kontakt med andra föreningar i samhället, till exempel Gertrudsgillet, och göra gemensam sak för att påverka politiker och andra för en bättre utveckling både i Klinte och på landsbygden i övrigt.
Annars var det ett möte med många positiva tongångar, inte minst för att föreningen fått bidrag för att restaurera fönster, dörrar och innerväggar vid hembygdsgården vid Värsände.
En omfattande verksamhet rapporterades, och mötesordförande Lennart Ljungdahl klubbade snabbt igenom omval av ordföranden Peder Ahlström och de i tur avgående styrelseledamöterna Gunnel Svensson, Vivi-Anne Dahlberg och Billy Pettersson. Också revisorerna Göran Jonsson och Rolf Niklasson liksom valnämnden med Barbro Johansson, Marianne Tofftén och Britta Westberg omvaldes

Antons växter
Marianne Hult från Robjens gård berättade att man inventerar gårdens växter och vill återskapa den trädgård som gårdens tidigare ägare Antonius eller Anton Krusell byggde upp. Hon visade också sidor ur det omfattande herbarium som Anton Krusell samlade in under de första decennierna av 1900-talet. Det omfattar närmare 600 växter, en del numera försvunna, och länsmuseet har nu fotograferat och registrerat herbariet, som numera finns i hembygdsföreningens ägo.
Den språkbegåvade och mångsysslande Robjens-bonden Anton Krusell var också något av en konstnär, och herbariets olika försättsblad är mycket vackert utformade med målade växter och konstfullt textade bokstäver.
Robjens gård var för några år sedan tänkt för whiskytillverkning, men den tillverkningen flyttas istället till Roma, och vid Robjens blir det istället visningar, föreläsningar, caférörelse med mera. Ett kök planeras i den gamla ladan, berättade Marianne Hult.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om