Alla älskar en silverskatt av världsklass. Som den vid Spillings i Othem på Gotland. 1999 hittades där i en åker tre gömmor med 67 kilo silver samt brons. Hur gick det sedan?
Arkeologerna bjöd in allmänheten och fyndet grävdes ut med en publik på 2 000 personer. Denna hittills världens största vikingatida silverskatt väckte sensation och fick direkt mediala vingar.
Vad hände därefter?
- För lite har hänt men nu ska det ske mer. Vi har bildat en allians med representanter för länsstyrelsen, Högskolan och länsmuseet. Syftet är att sätta forskarfokus på Spillingsskatten. Nu samlas forskare till en konferens med Spillingstema. Samtidigt ges en bok ut om Spillingsskatten på Gotland i vikingatidens världshandel. Med sikte på 2010 börjar vi arbetet att organisera en internationell Spillingskongress på ön, säger Nils Blomkvist, professor i medeltidshistoria vid högskolan på Gotland, som sätter Spillingsskatten på dagordningen.
Men i går var det första dagen av två konferensdagar med topparna bland bland lokala och tillresta experter, arkeologer, historiker och numismatiker. På åhörarplats märktes representanter för såväl den intresserade allmänheten som för professorer, docenter och forskare.
Föredragshållare
Som föredragshållarna berättade Majvor Östergren historien bakom världens största vikingatida silverskatt, Per Widerström diskuterade Spillingsfyndet med perspektiv på en rik vikingatida bosättning, Dan Carlsson granskade gården, skatten och bygden med utgångspunkt från kartmaterial, Gun Westholm satte Spillingsfyndet i ett större arkeologiskt perspektiv och Nils Blomkvist gjorde detsamma men i historiskt perspektiv, kemisten Jan Gullman talade om sin passion för vikter och viktsystem och Bernt Johansson talade på temat kultur och folk i Österled.
Mervärde
- Vem älskar Spillingsskatten? Erika Sandström ställer frågan, en av många, som väntar på svar. Disputerad på Medeltidsveckan som upplevelse och lektor i historia på Högskolan ser hon möjligheter för kulturarvsturism som upplevelseindustri och en av de snabbast växande sektorerna enligt studier inom EU. Kulturturism är en näring värd att beakta. Det handlar då också om kringaktiviteter, som caféer och butiker, exemplifierar hon som forskat i ämnet.
- Många undersökningar visar att satsningar kring kulturarv ger ett mervärde och en framtidstro. Kulturarvet bör ses som en resurs i lokalsamhället. Problemet är att inget av detta är gjort vid Spillings, slår hon fast och bildar därmed en bro mellan forskare med Spillings som älskansvärt studieobjekt och alla vi andra som älskar att få ta del av kulturarvet med kringaktiviteter.
I boken om Spillingsskatten, utgiven av länsmuseet på Gotland, skriver sex forskare med olika specialkunskaper om skatten, platsen och de kontakter med omvärlden som mynt, smycken och övriga föremål i fyndet berättar om. Visst är det en bok med forskarperspektiv.
Rakt skriven
Samtidigt är texten så självklart och rakt skriven, så som bara verkligt kunniga kan behandla svåra ämnen. Det gör det lätt för envar att med behållning ta del av både texter och fina bilder, professionellt tagna av museifotografen Raymond Hejdström.