Att skämma ut sin familj kan få ödesdigra konsekvenser inom vissa kulturer. Om man själv valt en pojkvän, haft sex före äktenskap eller på annat sätt gått sin egen väg kan någon i familjen hindra eller straffa personen. Då handlar det om hedersrelaterat våld eller förtryck.
Enligt FN sker årligen omkring 5000 hedersmord i världen och fem i Sverige. Hedersrelaterat våld och förtryck har ännu ingen egen brottsrubricering utan ingår i andra brott. Vid alla brottsanmälningar finns dock sedan årsskiftet en ruta att kryssa i om man misstänker att hedersrelaterat förtryck ingår i brottet.
På Gotland har sex polisanmälningar kommit in under de fyra första månaderna i år där utredaren noterat hedersvåld i ärendet.
Hedersvåld är ofta ett kollektivt brott där anhöriga på olika sätt försöker stoppa ett beteende som de anser drar skam över familjen. Att inte få välja partner och socialt umgänge, kläder eller utbildning kan vara saker som utlöser ett agerande. Ett annat exempel är oskuldskravet. När över 1000 niondeklassare i Uppsala fick svara på en enkät visade det sig att var femte flicka och var tionde pojke hade krav på sig att vara oskulder när de gifter sig.
I hederskulturer används straff för att lyfta bort skammen. I de värsta fallen slutar det med mord.
– Så var fallet när en 20-årig man i Småland hade en relation med en 16-årig flicka vars släkt mördade honom genom att hälla het olja över honom och knivhugga honom till döds, berättar Ida Paaval, polis på Gotland som jobbar med hedersvåld.
Ärenden med hedersproblematik finns inbäddade i andra brott som misshandel, kvinnofridskränkning, fridskränkning, olaga hot och tvång, sexualbrott, människorov och ofredande. Barnäktenskap, tvångsgifte och könsstympning är andra signaler på hedersförtryck.
– När vi utreder brott kan vi upptäcka att det finns hedersrelaterat våld med i bilden. Då kopplar vi på någon som är specialiserad i ämnet. Det kan vara svårt att få offren att berätta om gärningspersonerna är anhöriga, säger Sofie Fernerud, förundersökningsledare hos polisen på Gotland.
Hon berättar att offren får stöd av målsägarbiträden, har rätt till personskydd och socialtjänsten kan kopplas in i dessa ärenden.
– Även om en anmälan inte leder till en dom, kan offren få hjälp att ändra sina liv, säger hon.
Att utreda vem som är skyldig till brott med hedersvåldsmotiv kan vara svårt.
– Det görs ofta i samförstånd med en anstiftare och där en annan person utfört våldet, säger vice chefsåklagare Susanne Wihlborg.
Ärenden där hedersvåld ingår kräver också andra hänsyn än vid en vanlig brottsutredning.
– Det är viktigt att skydda målsägaren. Vi måste tänka på ett annat sätt. Vem är det som vill offret illa.
Även om det inte finns någon säker statistik på omfattningen av hedersrelaterat förtryck, är det viktigt att förmedla att det inte är acceptabelt.
– I Sverige skall vi följa de lagar och regler som gäller här oavsett vilket land man kommer ifrån eller om man har en annan kultur, säger Susanne Wihlborg
Hedersvåld är ofta dolt och utsatta har svårt att ta sig ur förtrycket.
– Ställ frågor till klasskamraten som ska resa till hemlandet och fråga när hon kommer tillbaka. Flagga för att hon inte är i skolan och gör en orosanmälan, tipsar Ida Paaval som tycker det är ett sorts skydd att visa att man bryr sig.