"Vi trodde ett flygplan störtat"

-Det skramlade så jag vet inte vad. Ute flög en massa isolering omkring. Det såg ut som snö, säger hon.
Någon information om vad som hänt, fick hon inte och försökte då få kontakt med Gotlandshems journummer.
-Jag ringde fem gånger, men fick inget svar. Det är under all kritik.
- Att vara i huset utan att veta vad som hänt var väldigt otäckt, tyckte hon.
Helena Nygren kontaktade istället SOS Alarm som berättade att räddningstjänsten var på väg.

Livsfarligt
-Det kom en polis när jag stod ute på balkongen och frågade om jag visste vad som hände. Han ska ha dagens ros, säger hon som blev glad över omtanken.
Nu fick hon veta vad som hänt och polismannen bad henne stanna kvar inomhus. Så länge hon var inne var det ingen fara men att gå ut var livsfarligt.
Ovanför hennes ytterdörr hängde en stor plåt och vajade i vinden. Hade hon gått ut kunde hon ha fått plåten i huvudet.
-Men det var ingen som sa att jag inte fick gå ut, berättar hon.
På lördagsmorgonen hade hon ännu inte kommit ut ur lägenheten.
-Jag kan nog gå genom grannens altandörr eller kanske klättra ut genom tvättstugans fönster, funderade hon.

"Ett jäkla hallå"
Snett ovanför henne, på översta våningen bor Annica Andersson.
Hon berättar att hon bara bott där sedan i november och visste inte riktigt vad som hände när det började smälla i huset.
-Det var ett jäkla hallå här, säger Annica som inte heller kunde gå ut.

Måste rasta hunden
Nere vid ytterdörren hade en lastpall placerats för att blockera utgången och en remsa med texten "avspärrat" och "Livsfara" hade satts upp.
-Jag måste rasta hunden och pojken har jag lovat ska få gå och leka med en kompis.
Några anvisningar om hur hon skulle ta sig ut hade hon inte fått, så hon tog risken och gick förbi avspärrningarna.

Förödelse
På andra sidan gården stod folk i fönstren och tittade ut över förödelsen.
-Det small till så jag trodde det var ett flygplan som störtat, säger Per-Ove Sahlsten som hade fri utsikt över det sönderblåsta taket.
Hans sambo Irene Jakobsson berättar att det var sonen som först såg vad som hänt.
-Han sa att taket blåst av men vi trodde honom inte först.
På lördagsmorgonen hängde fortfarande en stor plåt över kanten av taket och ner längs huset sida.
-Vi var mest rädda för att någon skulle ligga under plåten som låg på marken, att något hade skadat sig, säger Per-Ove Sahlsten som också tänkte på risken att plåten kunde leda ström och att det fanns en brandrisk.

Alla kan bo kvar
Ute på gården hade Gotlandshem anlitat företag som hjälpte till att rensa upp efter stormen. Sent på lördagseftermiddagen var faran över. Alla plåtar hade tagits ner och det mesta av isoleringen hade plockats bort.
-Nu är det inte längre farligt att gå ut, säger Per-Eve Boberg på Gotlandshem.
Han säger att alla hyresgäster kan bo kvar.

Vinden fick fritt spelrum
-Det kan bli lite kallt för dem som bor längst upp eftersom isoleringen är borta. Där får vi kanske sätta in värmefläktar.
Nu återstår att bygga upp taket igen.
-Vi ska undersöka vad som hänt men det är inte säkert att det var något fel på taket. Vinden mätte uppemot orkanstyrka och fick fritt spelrum. Då ska det till mycket till för att stå emot.

"Kunde ju titta ut"
Om hyresgästernas kritik för att ingen svarade på journumret säger han:
- Det är inte bra att ingen svarade men var och en kunde ju titta ut och se vad som hänt och vi ville inte ringa och väcka folk, sa han.